Matematiklärares möten med elevers olika behov En kvalitativ studie om hur lärare strävar efter en inkluderande matematikundervisning

Sammanfattning: Syfte Likvärdigheten i svensk skola sjunker och skolsegregationen ökar. Matematik är det ämne där lägst andel elever i årskurs 6 och 9 blir godkända. Studiens syfte är att studera matematiklärares erfarenheter av möten med elevers mångfald och olika förutsättningar i ordinarie matematikundervisning. Undersökningen riktas mot hur lärare didaktiskt och relationellt möter elever i helklassundervisning och vilka möjligheter, hinder och dilemman lärare upplever i lärmiljön. Studiens ambition är att bidra med ytterligare kunskap om inkluderande matematikundervisning. Metod Metodtriangulering har använts för studien och empirin utgörs av semistrukturerade livsvärldsintervjuer som kompletterats med icke-deltagande observation i helklass-undervisning. Teori Studiens teoretiska ramverk är relationell pedagogik som utgår från att alla fenomen inom utbildning är relationella och att lärande förutsätter interpersonella relationer. En kvalitativ fenomenologisk livsvärldsansats används för att försöka förstå matematiklärares relationer över tid till sin regionala värld samt framför allt till sina elever i klassrummet. Pedagogiskt Relationellt Lärarskap (PeRL) belyser de relationella och didaktiska överväganden som matematiklärarna gör och med tiden lärt sig göra i mötet med elevers olikheter. Resultat Resultatet visar att informanterna i studien ser möjligheter i elevers mångfald och varierande förutsättningar i sin matematikundervisning. För att kunna möta elevers olika behov i matematik gör lärarna både didaktiska och relationella överväganden. Lärarna strävar efter likvärdighet och att uppväga skillnader. Didaktiskt differentierar lärarna undervisningen genom att ta fram anpassat material på flera nivåer och låta elever vara läranderesurser för varandra. Relationellt bygger lärarna förtroendefulla relationer med sina elever och intar en tolerant och icke-värderande hållning i sin matematikundervisning, vilket skapar trygghet för eleverna. Utifrån levda erfarenheter och reflektioner hittar lärarna olika lösningar för att möta hela gruppen såväl som individer i gruppen, i klassrummets regionala värld. Utifrån levd tid, levt rum och levda relationer tar lärarna större aktivt undervisningsansvar, är mer tålmodiga och stresståliga än när de var nya som lärare. Avsaknad av tid och resurser upplevs av lärarna som hinder/dilemman för att kunna möta alla elever.