Förskolepersonals perspektiv på neofobi och ätovilja på kommunala förskolor : en enkätstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Institutionen för kost- och måltidsvetenskap

Författare: Malin Darth; Karin Rehult; [2021]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Bakgrund Barn behöver stor andel näring i förhållande till sin kroppsvikt för att inte tillväxten ska påverkas negativt. Förekomsten av neofobi varierar mellan 40-60% och 50% av tvååringar uppges vara petiga. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan och äter de flesta av sina måltider där så har förskolepersonalen och måltiden en viktig roll i omsorgen. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar förekomsten av neofobi och ätovilja hos barn på kommunala förskolor, samt hur de bemöter denna. Metod Studien utfördes via en internetenkät som först skickades till kommunala förskolor i Sverige och som sedan även publicerades i två slutna Facebookgrupper under hösten 2020. Skillnader mellan grupper analyserades med icke-parametriska tester med en signifikansnivå på p<0,05. Resultat Totalt deltog 102 personer i enkätstudien. Av 101 deltagare var det 30 (29,7%) som kände till begreppet neofobi, gruppen förskollärare kände till begreppet i större utsträckning än barnskötare. Det fanns ingen skillnad mellan hur många barn och förskolepersonal som närvarade vid måltid och deltagarnas uppfattning av måltidsmiljön. Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan hur länge deltagarna varit yrkesverksamma och deras uppfattning om sin kunskapsnivå  gällande måltidsmiljöns påverkan på barnens ätande.  Slutsats Tveksamhet mot ny mat på kommunala förskolor i Sverige stämmer överens med tidigare studier om barn i förskoleåldern. Genom att förskolepersonalen får kunskap om neofobi och hur det skiljer sig från petighet kan de bemöta dessa situationer på ett mer effektivt sätt och på så sätt undvika att barnets kost blir allt för ensidig. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)