Demokratin eller säkerhetens väktare? Hemliga tjänsters anpassning till en modern värld

Sammanfattning: Sedan kalla krigets slut har underrättelseorganisationerna genomgått en långdragen process för att anpassa sig till nya hot så väl som ökade krav på demokratisk insyn och kontroll av verksamheten. Vi har undersökt hur denna process har sett ut, vilka aktörer som varit drivande och vad som gör att underrättelseorganisationerna är så svåra att reformera. Våra slutsatser indikerar att det helt klart har skett många lyckade reformer som haft inverkan på organisationernas arbetsmetoder och att fokus har legat på att dels målstyra verksamheten för att bättre svara mot de frågeställningar som är relevanta för utrikesdepartementet och andra delar av regeringskansliet. En annan stor del av reformarbetet har rört att säkra medborgarnas integritet, och mindre vikt har lagts vid andra demokratiska aspekter som att faktiskt skapa insyn och att se till att politiken och förvaltningen hålls separata. Tvärtom indikerar undersökningen att det föreligger en större risk för en politiserad verksamhet med tanke på de nya styrningsformerna.