Utformning av förenklad metod för beräkningar av luftföroreningar från industrier

Sammanfattning: Luftföroreningar skadar människors hälsa och orsakar miljöproblem. Luftföroreningar kommer från många olika källor och ett stort bidrag står transporter och industrier för. Förbränningsanläggningar är en sorts industrier som bidrar med föroreningar av exempelvis kväveoxider, partiklar och koldioxid. För att motverka att skadliga halter uppkommer finns miljökvalitetsnormerna som innehåller gränsvärden för olika luftföroreningar. För att en verksamhet ska få släppa ut föroreningar måste de utföra en tillståndsansökan. I ansökan ska det bevisas att verksamheten inte kommer bidra till att något av miljökvalitetsnormernas gränsvärden överskrids. Det utförs ofta spridningsberäkningar i form av simuleringar för att beräkna vilket haltbidrag utsläppen kommer generera. Dessa utredningar kan vara tidskrävande och i många fall överflödiga eftersom resultatet ofta visar att haltbidraget blir väldigt litet. Haltbidraget av kvävedioxid från mindre värmeverk och kraftvärmeverk har beräknatsmed hjälp av programmet AERMOD. Simuleringar har utförts för två olika platser i Sundsvall och det har undersökts hur mycket haltbidraget förändras när värden för olika parametrar varierar. Påverkan av rökgasens hastighet och temperatur har studerats tillsammans med egenskaper hos skorstenen i form av skorstenshöjd och diameter. I det här projektet har olika fall där spridningsberäkningar inte är nödvändiga identifierats för att förenkla processen för utredningar. Ett flödesdiagram tagits fram med syfte att kunna användas vid bedömning om beräkningar är nödvändiga eller inte för värmeverk. Beroende på värden för olika parametrar ger flödesdiagrammet en hänvisning om beräkningar krävs, noggrannare utredning behövs utföras eller om beräkningar inte krävs. Efter att olika fall studerats kunde slutsatser dras att för värmeverk och kraftvärmeverk med en skorstensdiameter större än 0,5 m, rökgashastighet över 10 m/s, rökgastemperatur över 50 ◦C och massflöde under 1,2 g/s krävs inga beräkningar då skorstenshöjden är 45 m eller högre. För dessa fall påverkade en förändring av någon parameter haltbidraget ytterst lite och alla haltbidrag blev väldigt låga. När skorstenshöjden var lägre än 15 m ansågs det att beräkningar alltid är nödvändiga eftersom små förändringar av någon parameter gav stora skillnader i haltbidraget. För skorstenshöjder mellan 15 och 45 m ansågs det att beräkningar inte alltid är nödvändiga men att mer noggranna utredningar krävs. Topografins och meteorologins påverkan på haltbidraget har också studerats genom att simuleringar utförts för två platser med olika omgivande topografin. Det kunde konstateras att med en komplex topografi blev haltbidraget överlag högre och sambandet mellan olika parametrar och haltbidraget frångick ibland den allmänna trenden. Slutsatsen drogs att noggranna beräkningar alltid bör utföras om topografin är komplex.