Upplevelsen av aktivitet efter höftfraktur ur den äldre patientens perspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd; Högskolan i Halmstad/Akademin för hälsa och välfärd

Sammanfattning: Antalet höftfrakturer ökar med en allt åldrande befolkning. För individen kan det medföra psykiska och fysiska konsekvenser med risk för bestående funktionsnedsättning. Återhämtningen och rehabiliteringen är inte avslutad vid utskrivning utan fortsätter under en längre tid. Studiens syfte var att undersöka hur den äldre patienten med höftfraktur efter hemgång upplevde dagliga aktiviteter med fokus fysisk aktivitet. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med inspiration från kvalitativ analys i artikelbearbetningen. Resultatet beskrevs utifrån kategorierna Upplevelsen av begränsningar, Upplevelsen av minskad självständighet och Upplevelsen av att anpassning krävs. De äldre upplevde begränsningar efter höftfrakturer som nedsatt rörelseförmåga och fallrädsla vilket kunde resultera i en isolerad tillvaro med minskad självständighet i daglig- och fysisk aktivitet. Det psykiska måendet påverkades negativt till följd av begränsningar med känslor av frustration och nedstämdhet. Information om tiden efter höftfrakturen ansågs bristande. Ett behov av anpassning infann sig med tillämpning av olika strategier för att klara aktiviteterna. Litteraturstudiens resultat synliggör att återhämtningen var en lång process, präglad av begränsningar i utförandet av aktiviteter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)