Risker med momsfördelningstal, Risks concerning VAT-sharing keys

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervärdesskatt i allmänhet. Utöver undersökningen har även tillämpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna påvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur på området. Uppsatsen följer den rättsdogmatiska metoden, ett inifrån- och utperspektiv. Vad säger lagen och vilka påföljder och konsekvenser innebär den? Läsaren kommer få en inblick i de risker som fastighetsbranschen står inför med den gällande lagstiftningen.Mervärdesskatten är en indirekt konsumtionsskatt. Systemet bygger på att näringsidkare övervältrar skattekostnaden på slutkonsumenten, för att driva in beloppet till staten. Tanken är att moms inte ska vara en kostnad för momsregistrerade företag, då de kan göra avdrag för den ingående momsen och på det sättet få tillbaka pengarna. Fastighetsområdet är normalt sett undantaget skatteplikt men det finns sedan 1979 möjlighet att ansöka om frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt. Detta gäller endast lokaler som är uthyrda till skattepliktig verksamhet och inte bostäder.I de fall där en fastighet inrymmer både skattepliktig verksamhet och bostäder får fullt avdrag för ingående skatt endast göras i delar som är verksamhetslokaler. För de kostnader som berör gemensamma ytor t.ex. uppvärmning, vatten, ventilation mm. får endast avdrag göras efter en viss procentsats, ett s.k. fördelningstal. Detta fördelningstal ska vara av skälig grund.Det regelverk som finns idag är komplicerat och inrymmer undantag som gör det administrativt betungande för företag och myndigheter. Kännedomen inom fastighetsbranschen är många gånger bristfällig. Används momsfördelningstal korrekt kan det vara ekonomiskt fördelaktigt, men den bristfälliga kännedomen i kombination med det komplexa regelverket gör att risker uppstår. Risker som har rättsliga och ekonomiska konsekvenser.Genom intervju med Skatteverket samt två företag inom branschen har författarna bekräftat att det finns problem med den allmänna kännedomen och att de risker som tas upp i denna uppsats är riktiga. Den största risken är den i allmänhet låga kännedomen om reglerna, samtidigt som de flesta tror sig besitta den nödvändiga kunskapen. Det leder ofta till att oriktiga uppgifter kommer in till Skatteverket och att den som gör felet får skattetillägg som slutlig konsekvens. Det är vår uppfattning, och de parter vi varit i kontakt med, att införandet av en obligatisrisk skattskyldighet är nödvändig.