Tillämpning av genreskolans pedagogik i skrivundervisningen : Ett sätt att utveckla elevens språk, text- och skrivarbete ur ett lärarperspektiv

Sammanfattning: Denna studie har utgångspunkten i mitt eget examensarbete 1, en genomförd litteraturstudie med titeln Att arbeta praktiskt utifrån teoretiska skrivdiskurser i skrivundervisningen (2018). l detta arbete kartläggs processkrivning och genrepedagogik. I litteraturstudien framkom vilka för- och nackdelar det finns i teorin när de används i undervisningen, hur lärare kan använda sig av skrivprocesser som verktyg, samt vilka effekter de bidrar till i elevernas textproduktion och vilka följder de kan ge om man som lärare inte har djupa förkunskaper i resp. diskurs. Det övergripande syftet med denna empiriska studie är att undersöka i vilket omfång ett fåtal svensklärare i gymnasieskolan har kunskaper om den teoretiska bakgrunden till genrepedagogiken, hur lärarna genomför sin undervisning med hjälp av denna metod och om metoden är deras didaktiska val. Syftet belyser om svårigheten att tolka och använda genre i undervisningen. Ambitionen är att ta reda på om svensklärare ser denna skrivmetod som ett verktyg för att gynna och avancera elevernas skrivutveckling genom att samla in data som talar om vilka delar av genrepedagogiken som svensklärare använder sig av, varifrån de inhämtar kunskap om genrepedagogik och hur de ser på begreppet genre i undervisningen. I den teoretiska genomgången klarläggs nationell och internationell forskning utifrån Sydneyskolans genrepedagogik. Studien är baserad på kvalitativ metod och datainsamlingen har genomförts genom intervjuer i skolors grupprum eller via högskolans Connect-plattform. Det som framkommer i resultatet är att en majoritet av informanterna uttalar sig positivt om skrivmetoder och att hälften av dem är beredda att skaffa sig mer kunskap om genrepedagogik. De som använder sig av genrepedagogiken, ser fördelar i metodens tydliga strukturer och modeller, men uttalar sig om vissa nackdelar att bruka denna skrivmetod. Svårigheter har visat sig vara tidsbristen att genomföra alla faser, stora och heterogena gruppsammansättningar som beror på elevernas olika kunskapsnivåer och grundkunskaper. Två förslag är att utveckla genrepedagogiken ytterligare för att förbättra möjligheterna för elever i stora och heterogena grupper och att informera svensklärare att fördjupa sig i genrekunskap och genreskolans pedagogik för att kunna effektivisera skrivundervisningen.