Hembygdsundervisning i den svenska skolan : -Hur hembygden tog sig in i den svenska läroplanen.

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Sammanfattning:

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.

För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910. Till sist har jag gått igenom riksdagsmaterial i form av kammardebatter, utredningar, motioner och propositioner.

Utifrån det studerade materialet framgår det att hembygdsundervisning tillkom som ämne i den svenska skolan på grund av nationalistiska baktankar och införandet av en ny pedagogik. Man ville skapa en fosterlandskärlek hos den svenska befolkningen och då blev skolan ett medel i det hela. Den teoretiska undervisningen var hårt kritiserad och därför ville man införa aktivitetspedagogik i skolan influerad av John Deweys tankar. Hembygdsundervisning användes som ett fostransmedel för att skapa goda medborgare. Från att undervisningen från början varit inriktad på hembygden och traditioner blev det med tiden en ökad fokus på omvärlden, moderniteter och internationell förståelse. Undervisningens innehåll har påverkats av rådande samhällsförändringar och bland annat tekniskt inslag, välfärdssamhällets utbyggnad och genusfrågor är exempel på sådant som påverkat innehållet. Arbetssättet var från början inriktat på praktiska inslag, aktivitetspedagogik och att eleven skulle stå i centrum. Detta är något som förändras och hembygdsundervisningen utvecklas med tiden mot att bli ett mer teoretiskt ämne. Det rådde en stor ambivalens bland lärarkåren angående ämnet, ambivalensen gällde ämnets arbetssätt och innehåll. En del hyllade ämnet medan andra tyckte att det var för krävande och jobbigt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)