ALLSÅNGEN I ANGERED 1980–2019 En explorativ fallstudie av ett långlivat samarbete mellan kulturskola och grundskola

Sammanfattning: Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka och beskriva hur Allsången i Angered, ett samarbete mellan grundskola och kulturskola som initierades och byggdes upp av musikhandledare, utvecklades och överlevde från 1980 till 2019. Teori: Det centrala teoretiska ramverket utgörs av aktör-nätverkteori (ANT) och mer specifikt Michel Callons översättningsteori. Jag betraktar arbetssättet Allsången i Angered som ett långlivat skolutvecklingsarbete, där projektet består och upprätthålls av ett nätverk av aktörer, som alla har betydelse för projektets överlevnad. Metod: Undersökningen är en fallstudie av Allsången i Angered från 1980 och framåt, genomförd med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och ANT. Nio informanter har intervjuats, varav fem från grundskolans sida av samarbetet och fyra från kulturskolans. Resultat: Redovisningen av resultatet har jag delat upp i en historik över Allsången i Angered och en analys av hur nätverkets problematisering, intressering, värvning och mobilisering sett ut. Analysen visar att nätverket som utgjorde Allsången i Angered hade sin styrka i en gemensam problematisering med huvudsaklig utgångspunkt i musikhandledarnas metod och grundsyn. Allsångsföreställningen var en viktig aktör, som manifesterade och kommunicerade nätverkets värderingar och intressegemenskap. Intresseringen fungerade bra för dem som attraherats av problematiseringen och den fortbildning som följde med projektet, men här syns också känsligheten för nya ideologiska vindar när chefer och politiker med engagemang i andra nätverk tog intryck av andra pedagogiska idéer och ekonomiska prioriteringar. Detta blev synligt som en svaghet i värvningen genom att verksamheten aldrig fick en formellt säker grund och ofta övergavs av chefer och politiker när konkurrensen om resurser ökade. Det var svårt att få den tid och kontinuitet som krävdes för att få till ett samarbete ”på riktigt”. Verksamhetens formbarhet, som möjliggjorde för många aktörer och idéer att ta plats inom ramen för projektet, var en förutsättning för en lyckad intressering men försvårade värvning och mobilisering. Mobiliseringen fungerade spontant väl och baserades på starka förbindelser och stolthet över vad man uppnått – men när svagheterna i intressering och värvning blev uppenbara, så räckte detta inte till. Mobiliseringen kunde inte hindra projektet från att läggas ner.