ALLSÅNGEN I ANGERED 1980–2019 En explorativ fallstudie av ett långlivat samarbete mellan kulturskola och grundskola

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet

Sammanfattning: Syfte: Detta examensarbete syftar till att undersöka och beskriva hur Allsången i Angered,ett samarbete mellan grundskola och kulturskola som initierades och byggdes upp avmusikhandledare, utvecklades och överlevde från 1980 till 2019.Teori: Det centrala teoretiska ramverket utgörs av aktör-nätverkteori (ANT) och mer specifiktMichel Callons översättningsteori. Jag betraktar arbetssättet Allsången i Angeredsom ett långlivat skolutvecklingsarbete, där projektet består och upprätthålls av ettnätverk av aktörer, som alla har betydelse för projektets överlevnad.Metod: Undersökningen är en fallstudie av Allsången i Angered från 1980 och framåt, genomfördmed hjälp av semi-strukturerade intervjuer och ANT. Nio informanter har intervjuats,varav fem från grundskolans sida av samarbetet och fyra från kulturskolans.Resultat: Redovisningen av resultatet har jag delat upp i en historik över Allsången i Angeredoch en analys av hur nätverkets problematisering, intressering, värvning och mobiliseringsett ut. Analysen visar att nätverket som utgjorde Allsången i Angered hade sinstyrka i en gemensam problematisering med huvudsaklig utgångspunkt i musikhandledarnasmetod och grundsyn. Allsångsföreställningen var en viktig aktör, som manifesteradeoch kommunicerade nätverkets värderingar och intressegemenskap. Intresseringenfungerade bra för dem som attraherats av problematiseringen och den fortbildningsom följde med projektet, men här syns också känsligheten för nya ideologiskavindar när chefer och politiker med engagemang i andra nätverk tog intryck av andrapedagogiska idéer och ekonomiska prioriteringar. Detta blev synligt som en svaghet ivärvningen genom att verksamheten aldrig fick en formellt säker grund och ofta övergavsav chefer och politiker när konkurrensen om resurser ökade. Det var svårt att fåden tid och kontinuitet som krävdes för att få till ett samarbete ”på riktigt”. Verksamhetensformbarhet, som möjliggjorde för många aktörer och idéer att ta plats inom ramenför projektet, var en förutsättning för en lyckad intressering men försvårade värvningoch mobilisering. Mobiliseringen fungerade spontant väl och baserades på starkaförbindelser och stolthet över vad man uppnått – men när svagheterna i intresseringoch värvning blev uppenbara, så räckte detta inte till. Mobiliseringen kunde intehindra projektet från att läggas ner.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)