Inspiration eller plagiat för kläder i modebranschen

Sammanfattning: Vi är omgivna av ett samhälle där marknaden grundar sig på produkter med tilltalande design, vilket har till syfte att locka konsumenter att vilja köpa något trots uteblivet behov. Dyr design på kläder och modeprodukter talar om vilka vi är, åtminstone vilka vi vill vara. Att äga ett dyrt designerplagg innebär status vilket således gör modebranschen till en lukrativ marknad för efterbildning. Syftet med uppsatsen är att utröna hur något så förekommande i viss rättslig mån kan vara accepterat och vidare i vilken utsträckning ett skydd således är användbart. Mönsterskyddslagen och Lagen om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk reglerar skydd för beklädningsartiklar. Helheten ligger till grund vid en bedömning vilket innebär att två stycken klädesplagg skall enligt mönsterskyddslagen inte gå att särskiljas av en kunnig användares öga, vilket resulterar i ett tämligen snävt skyddsomfång för modekläder. Skyddsomfånget för ett registrerat plagg ligger vid bedömning i tvist vilket dock är för abstrakt att förklara, men det skyddar mot alla efterbildningar som ligger därinom. Upphovsrätten uppkommer däremot formlöst men ställer krav på verkshöjd som avgörs genom ett kriterium, att verk oberoende av varandra inte skall kunna återskapas, s.k. dubbelskapandekriteriet. Kraven för åtnjutande av registrerat skydd är relativt höga för kortlivade produkter, vilket gör det oregistrerade skyddet anpassbart för beklädningsartiklar. Dock fortfarande inte exemplariskt då det formlösa skyddet bara skyddar en kortare tid mot rena efterbildningar. Tämligen snäva skydd och omfattande efterbildningsverksamheter gör att ett omtalat och intressant problem föreligger, främst då uppenbara efterbildningar alltid skär sig för folklig heder och moral. För att kunna förstå varför branschen och framför allt lagen är utformad som den är, så krävs en djupare förståelse för beklädningsindustrins utveckling, problem och behov. I slutsatsen finner jag att trots ett uppfattat vagt skydd, så förefaller det sig oundvikligt då man inte vill hindra det fria skapandet och hålla marknaden i rullning så att dels en bredare målgrupp kan konsumera trendigt mode, och dels hålla en produktion av nyskapande aktiv utan att begränsa och kränka seriösa formgivare