Arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter vid distansarbete

Sammanfattning: Syftet med denna examensuppsats är att utreda en rad arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter, som kan uppstå vid distansarbete. De områden jag har valt att fokusera på är arbetsbristuppsägningar och turordning, arbetsledningsrätt, arbetsskyldighet och arbetstid samt arbetsmiljö. Två utgångspunkter för arbetet har varit distansarbetsutredningen, SOU 1998:115, och distansarbetsavtalet, som trädde i kraft mellan arbetsmarknadens parter på EU nivå i juli år 2002. Uppsatsen är ämnad att vara en hjälp vid praktisk tillämpning av distansarbetsfrågor och i bilagan återfinns en lista med saker, som kan rekommenderas att närmare reglera i avtal. Vid arbetsbristuppsägningar uppstår problematiken främst vid turordning och indelningen i driftsenheter, där arbetsgivaren kan önska placera distansarbetaren i en egen driftsenhet för att på så vis kunna kringgå turordningsreglerna. Efter en lagändring i 22 § LAS stadgas nu att enbart den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i bostaden inte skall medföra att denne skall anses utgöra en egen driftsenhet. Här frångås alltså det geografiska synsättet till fördel för det organisatoriska synsättet för distansarbetare med arbetsplats i hemmet. Dock har detta inte befästs i rättspraxis, vilket gör att rättsläget ännu ej är helt klarlagt och fortfarande innehåller svår gränsdragningsproblematik. När det gäller arbetsledningsrätt, arbetsskyldighet och arbetstid samt arbetsmiljö uppstår en annan del av mindre konkreta problem för distansarbetare, men dock så viktiga. Här handlar det snarare om många olika mindre områden, vilka bör uppmärksammas för att undvika framtida problem. Situationerna här är ofta inte reglerade i lagstiftning eller i rekommendationer, utan rör samspelet mellan arbetsgivare och facklig organisation eller arbetsgivare och distansarbetare.