Fartyg från grå- och svartlistade flaggstater som trafikerar Sveriges närområde : En analys av samband mellan flaggstater, klassningssällskap och potentiella miljöhot

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Linnéuniversitetet/Sjöfartshögskolan (SJÖ)

Sammanfattning: Paris Memorandum of Understanding (MoU) utfärdar varje år listor över hur väl flaggstater presterar vid hamnstatskontroller, uppdelade i en vit, en grå och en svart lista, där den svarta listan visar de flaggstater vars fartyg belagts med kvarstad flest gånger. Med hjälp av deskriptiv statistik analyserades fartyg som seglat under en flagg som presenteras på Paris MoUs svarta och grå lista, och som trafikerat Östersjön och Västerhavet. Arbetet baseras på data från 841 fartyg som trafikerade Östersjön och Västerhavet mellan åren 2013 och 2017. Studien undersöker om det finns något som utmärker fartygen, hur ofta de byter flagg och om det finns ett samband mellan flaggstater och klassningssällskap. Det som framgick var att fartyg som tillhör svart- eller grålistade flaggstater kan utgöra ett potentiellt hot för den svenska närmiljön, då nästan hälften av de fartyg som undersöktes har fått miljörelaterade anmärkningar i rapporterna från hamnstatskontroller. Fartygen är även äldre än genomsnittet för världshandelsflottan och vid flaggbyten byter de oftare till flaggstater som har en lägre prestanda med avseende på hamnstatskontroller. Det visade sig dessutom finnas ett samband mellan klassningssällskap som har en sämre rankning av Paris MoU och fartyg tillhörande svartlistade flaggstater.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)