”Jag tror att det är bra att blanda…” - En enkätundersökning om för- och nackdelar hos Suzukimetoden och traditionell kulturskoleundervisning.

Sammanfattning: SammanfattningSyftet med denna uppsats är att utreda om det finns skillnader mellan vuxna orkestermusiker som fått singrundutbildning inom Suzukimetoden, och de som gått i en traditionell kulturskola. De olika musikaliska aspekter somundersökts är gehör, notläsning, improvisation, rytmisk säkerhet, klangbildning samt spelglädje.Undersökningsmetoden som valts för denna studie är enkätundersökning. Undersökningens grundansats är därförkvantitativ. Dock har studien kvalitativa som kvantitativa inslag eftersom vi tolkar enkätens resultat.Både likheter och skillnader metoderna emellan framkommer i undersökningen. Resultaten visar till exempel attSuzukimetoden verkar ha en överlägsen roll gällande utveckling av elevernas gehör och improvisationsförmåga, medanden traditionella undervisningen verkar ge en bättre notläsningsförmåga än Suzukimetoden. Angående rytmisk säkerhetoch klangbildning så ter sig de båda metoderna generellt lika starka. Resultaten angående elevernas upplevelse avspelglädje visade sig vara svårtolkade då denna aspekt, enligt oss, är något som i högre grad kan påverkas av aspekterbortom pedagogens makt.Resultatet är tänkt för såväl elev, förälder, studerande som lärare inom instrumentalundervisning. En undersökning omhur den musikaliska utvecklingen kan påverkas av olika pedagogiska metoder kan vara till hjälp för alla dessa vid val avundervisningsmetod. För en skeptiker, vilket vi var innan undersökningen påbörjades, torde resultatet vara intressant attläsa för att kunna motivera varför Suzukimetoden ska utövasöverhuvudtaget.