Effekten av probiotikasupplementering vid graviditetsdiabetes

Sammanfattning: Titel: Effekten av probiotikasupplementering vid graviditetsdiabetes Författare: Jeanette Almsberg, Martina Davitkova & Alexander Giannini Handledare: Anna Winkvist Examinator: Frode Slinde Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2017-04-05 Bakgrund Graviditetsdiabetes (GDM) definieras som nedsatt glukostolerans som först upptäcks under graviditet och är ofta en riskfaktor för att senare i livet utveckla diabetes typ 2. I Sverige är prevalensen för GDM cirka två procent. Studier har tidigare undersökt probiotika i förebyggande syfte och visades då ha positiv effekt på blodglukos- och insulinnivåer. Probiotika verkar dels genom att minska glukosabsorptionen, då glukos används som primär energikälla och detta medför i sin tur att blodglukos- och insulinnivåerna påverkas. Syfte Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka det vetenskapliga underlaget för vilken effekt probiotisk supplementering har på kvinnor med diagnostiserad GDM. Sökväg Databaserna PubMed, Scopus och Cochrane användes vid litteratursökningen. Sökord och MeSH-termer användes i olika kombinationer, bland annat: probiotics, probiotic, lactobacillus, bifidobacterium, gestational diabetes, pregnancy diabetes och gestationsdiabetes. Urvalskriterier Inklusionskriterier var probiotikasupplementering på kvinnor med diagnostiserad GDM, RCT- och humanstudier samt studier tillgängliga på svenska eller engelska. Exklusionskriterier var studier där probiotika använts i förebyggande syfte för GDM, djurstudier och studier gjorda på patienter diagnostiserade med olika typer av diabetes (diabetes mellitus typ 1 och 2, LADA och MODY). Datainsamling och analys Totalt fyra studier identifierades och granskades med hjälp av ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” av statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). En studie bedömdes vara av hög kvalitet och resterande tre studier bedömdes vara av medelhög/hög kvalitet. De valda effektmåtten, fasteblodglukos (FBG), insulinresistens och insulinkänslighet, evidensgraderades med hjälp av Göteborgs universitets mall ”Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE”. Resultat Det fanns signifikant förbättring på FBG i två av fyra studier. De studier som inte visade signifikans pekade åt motsatt håll. Evidensstyrkan för FBG graderades som låg (++). Tre av fyra studier visade en signifikant förbättring på effektmåttet insulinresistens. Evidensstyrkan bedömdes som måttlig (+++). En av två studier visade signifikant förbättring på insulinkänsligheten och den andra studien pekade åt samma håll. Effektmåttet graderades som låg (++). Slutsats Det finns måttlig evidens för att probiotika har en positiv effekt på insulinresistens och låg evidens för positiv effekt på FBG och insulinkänslighet. Nyckelord Probiotika, probiotikasupplementering, graviditetsdiabetes, diabetes.