Vilken roll har internet i demokratiseringsprocessers olika steg? – En analys av internets påverkan på demokratiseringsprocesser i Tunisien, Egypten och Bahrain under den Arabiska Våren

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att utveckla befintliga förklaringar till internets roll i de olika stegen i en demokratiseringsprocess – liberalisering, transition respektive konsolidering. Detta görs genom en analys av demokratiseringsprocesser i Tunisien, Egypten och Bahrain under den arabiska våren, samt använda oss av teorier om internets påverkan på det moderna samhället. Dessa är formulerade av Manuel Castells, Evgeny Morozov och Howard och Hussain. Vår analys visar att internet i sig självt inte är en bidragande faktor för demokratisering, utan spelar olika roll i varje fas. I (den indirekta) liberaliseringsfasen fungerar internet som en plattform för diskussion av faktorer för demokratisering – såsom socioekonomisk ojämlikhet eller korruption. I transitionsfasen blir internet en plattform för mobilisering genom en centralisering av viljor, vilket skapar en social rörelse. I konsolideringsfasen återgår internet, genom främjandet av demokratiska värden, till en plattform för deliberation. Vi har även presenterat två fenomen, utvunna ur empiriska iakttagelser och teoretiska resonemang. Det första väljer vi att definiera som auktoritär diffusion och innebär att auktoritära stater kan dra lärdom av hur tidigare regimer har agerat i en demokratiseringsprocess. Det andra fenomenet kallar vi för indirekt liberalisering och kan beskrivas som att internet, på grund av att regimens meningsmotståndare får tillgång till en kommunikationskanal där de kan föra deliberativa samtal oavsett regleringar, leder till en ökad kommunikationsfrihet. En process som vi menar startar när en regim investerar i IT och telekom-infrastruktur – vilket leder till att en omedveten liberaliseringsfas inleds.