Allmänna Bestämmelser - ett avtalsrättsligt fuskbygge? Om Högsta domstolens tolkning av entreprenadavtalet

Sammanfattning: Framställningen syftar till att undersöka hur HD:s tolkning av kommersiella entreprenadavtal utvecklats. För att uppnå syftet utreds hur entreprenadavtal ska tolkas, hur praxis har utvecklats på området sedan år 2000 samt vilka konsekvenser utvecklingen kan medföra. Entreprenadavtal är inte lagreglerade i svensk rätt och sparsamt behandlade i doktrin. Termen kan förstås som ett avtal där entreprenören åtar sig att utföra avtalade bygg- och anläggningsarbeten för beställarens räkning. Eftersom lagstiftning saknas på området är bruket av standardavtalet AB 04 dominerande. Avtalet är främst avsett att användas för utförandeentreprenader, där beställaren utför projekteringen och entreprenören utför arbetet. AB 04 är ett resultat av kompromisser mellan företrädare för såväl beställarsidan som entreprenörsidan, vilket medfört att bestämmelserna i vissa fall är oklara. När innehållet av ett avtalsvillkor är tvistigt behöver det tolkas. De principer som används vid tolkning är inte reglerade i lag, de har istället vuxit fram genom praxis. Grunden för avtalstolkning är den gemensamma partsavsikten. Vid tolkning beaktas även det objektiva innehåll avtalet får anses ha. Domstolarna kan även använda sig av en friare tolkning där bland annat dispositiv rätt särskilt beaktas. Entreprenadavtalets förhållande till den dispositiva rätten, särskilt köprätten, är inte alldeles oproblematisk. Enligt 2 § köplagen är uppförande av byggnad undantaget lagens tillämpningsområde, emellertid anses lagen ge uttryck för allmänna obligationsrättsliga principer. På grund av detta har köplagen tagits i anspråk i entreprenadrättsliga sammanhang. Framställningen finner att Högsta domstolen på senare tid tydligt redogjort för en metodologisk tolkningsmetod där dispositiv rätt, framförallt köprätt, har fått en framstående betydelse vid tolkningen. Detta är en påtaglig utveckling från tidigare avgöranden. Förr beaktas syftet och entreprenadavtalets särdrag i större utsträckning. Högsta domstolens nya tolkningsmetod anses äventyra bestämmelsernas ursprungliga syfte, vilket är en följd av avtalets vaga utformning. Till följd av den nya tolkningsmetoden anses dessutom tidigare prejudikat fått en oklar ställning.