Kunskap och kunskapsformer

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession

Sammanfattning: Uppsatsens primära syfte är att analysera begreppet kunskapsform samt de fyra kunskaps-formerna fakta-, förståelse-, färdighets- och förtrogenhetskunskap, som dessa beskrivs av Ingrid Carlgren. Ett andra syfte är att ge förslag till förändringar/förbättringar av bestämningarna av de fyra kunskapsformerna.Uppsatsens frågeställningar ansluter syftena: Vad är kunskapsform tänkt att vara, i Carlgrens beskrivning? Vad utmärker respektive kunskapsform? Hur skiljer sig de fyra kunskapsformerna från varandra? Hur är de relaterade till varandra? Hur utforma förbättringar av kunskaps-formerna?Den använda analysmetoden är en variant av conceptual engineering. Metoden har två delar. I den ena analyseras analysobjekten – i detta fallet kunskapsform och de fyra kunskapsformerna. I den andra föreslås förändrade/förbättrade bestämningar av analysobjekten.Analysen av kunskapsformen faktakunskap utmynnar i att den bäst förstås i termer av två slags fakta, råa respektive institutionella fakta, beträffande vilka försanthållanden görs. Analysen av kunskapsformen förståelsekunskap utmynnar i ett förslag till förändrad avgränsning och be-stämning i termer av att explanatoriskt använda identifierade mönster. Analysen av färdighets- och förtrogenhetskunskap utmynnar i ett förslag om en annan typ av kategorisering där dessa två kunskapsformer ersätts av den singulära kunskapsformen know-how. Know-how är för-mågan att kunna utföra en viss handling, och termen ”know-how” innefattar såväl förmågan till handling, vars utförande kan uttryckas i ord, som handlingen, vars utförande inte kan uttryckas i ord av utövaren.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)