Milking routines and hygiene in small-scale dairy farms in Mapepe, Choma and Batoka districts in Zambia

Sammanfattning: Småskalig mjölkproduktion är ett system som främjar regelbundna inkomster och spelar en viktig roll för att minska fattigdomen, ger anställningsmöjligheter och skapar välfärd samt säkrar en näringsrik livsmedelsförsörjning. Det finns cirka 2500 småskaliga mjölkbönder i Zambia men deras kunskap om bra mjölkningsrutiner och hygien är ofta dåliga. Bra skötselrutiner och mjölkningshygien är viktigt för att uppnå en god juverhälsa och mjölkproduktion, och för att inte förorena mjölken. Subklinisk mastit är en vanlig sjukdom bland mjölkkor, som medför förändrad sammansättning av mjölken och minskad mjölkproduktion vilket orsakar stora ekonomiska förluster. Syftet med denna studie var att undersöka skötselrutinerna, med fokus på mjölkningen, hos småskaliga mjölkbönder i tre olika områden i södra Zambia samt att undersöka om det fanns något samband mellan skötselfaktorerna och juverhälsan (subklinisk mastit). Syftet var också att ge bönderna råd om hur de kan förbättra sina skötselrutiner och därmed juverhälsan. En fältstudie gjordes där 26 gårdar ingick. Hälften av dem hade ett mjölkcelltal på ≤ 400 x 103 /ml och hälften på > 400 x 103/ml i besättningsmjölken. Mjölkprover togs från samlingsmjölk från hela juvret samt från varje juverdel separat (n=432) från 111 kor utan symtom på klinisk mastit. Korna var antingen korsningar av lokala raser (Bos indicus) eller korsningar av lokala och exotiska raser (Bos taurus). Celltalet mättes i alla mjölkprover med DeLavals cell counter och bakteriologisk odling gjordes på alla juverdelsprover. Bönderna intervjuades om mjölkningsrutiner och hygien och observationer avseende detta gjordes på varje gård i samband med mjölkningen. Prevalensen av subklinisk mastit på ko- respektive juverdelsnivå var 48,7 % och 26,9 % och prevalensen av intramammär infektion var 57,7 % och 31,5 %, vilket tyder på måttliga juverhälsoproblem i dessa regioner i Zambia i jämförelse med andra studier av småskalig mjölkproduktion under liknande förhållanden i andra länder. Det finns dock en avsevärd förbättringspotential. Juverhälsostatus var tydligt förknippad med ras. De lokala korsningsraserna hade påtagligt lägre genomsnittligt celltal samt prevalens av subklinisk mastit och intramammär infektion både på ko- och juverdelsnivå. Detta har observerats även i andra studier och det finns undersökningar som tyder på att det kan röra sig om en rasbetingad genetisk relativ mastitresistens baserat på egenskaper i immunförsvaret. De lokala och exotiska korsningsraserna var i många avseenden exponerade för olika skötselrutiner vilket också delvis skulle kunna ligga bakom skillnaden i mastitförekomst mellan raserna i studien. Det fanns oavsett ras allvarliga brister i vissa skötselrutiner som man vet har stor negativ inverkan på juverhälsan och mjölkens hygieniska kvalitet. Genom att förbättra juverhälsan kan kornas produktionspotential utnyttjas bättre. Med en större mängd mjölk från besättningen kan mer mjölk säljas, vilket leder till högre inkomster, utan att volymen mjölk för familjens konsumtion behöver minska. Råd om lämpliga förbättringar, som finns som bilaga, inkluderar handtvätt, rätt förberedelse av juvret, kontroll av mjölken, mjölkning med hela handen som mjölkningsteknik och utan användning av glidmedel på spenarna samt spendoppning efter mjölkningen.