Kvalitetssäkrad projektering av lågenergibyggnader

Detta är en M1-uppsats från Karlstads universitet/Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Sammanfattning:

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år.

 

Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt.

 

Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen. Bearbetade intervjuer har med hjälp av litteraturstudier och seminarier inom ämnet resulterat i ett antal åtgärdsförslag som syftar till att ge en förbättrad projekteringsprocess.

 

Några identifierade problem som är återkommande i rapporten är att det saknas en strukturerat metodisk arbetsform. Arbetsmetoderna i projekteringsarbetet bör förändras så att olika aktörer redan i ett tidigt projekteringsskede samverkar med varandra i en integrerad process

En metod efterfrågas där byggnaden får växa fram tillsammans med energi- och verksamhetsbehovet. Rutiner för uppföljningsarbetet behöver förbättras, likaså målbilden av vad man vill uppnå. Förändrade verksamhetskrav tillsammans med frångående av projektmodellen för att tidigarelägga projekt ger konsekvenser. Bristande kompetens och en tydligare styrning av uppföljningsarbetet av energikravkrav är ytterligare identifierade uppmärksammade problem i projekteringen. Sammantaget ges energifrågorna en liten tyngd i projekteringen.

 

En förbättrad projekteringsprocess ges av en kombination av åtgärdsförslag. En integrerad samarbetsform som sätter projektet i fokus och blir ett gemensamt uppdrag föreslås vilket även präglar arbetssätet. Energilotsen har den systematiska handledning för energifrågorna som krävs och efterfrågas. Energiverifikat 09 visar ledningens mål och vilja. Verifikatet erbjuder även en systematisk process med rutiner och metoder för att säkerställa att byggnadens olika system fungerar i samverkan och att det vid strategiskt viktiga skeden sker energianalyser. Dokumentet ger även den dokumentation av energifrågorna i projektets olika skeden som efterlysts.

 

Beroende på vilken ambitionsnivå man väljer för byggnadens energi- och inneklimatfrågor bör åtgärdsförslagen anpassas efter teknik- och fastighetsförvaltningens möjligheter.

 

Verksamhetens och energifrågorna bör ges en egen punkt på dagordningen som bevakas av Energisamordnaren och verksamhetens representant. Verksamhetens och lågenergiutformningens olika förutsättningar bör mötas redan i programarbetet.

 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)