Om moraliskt beslutsfattande. Minskad benägenhet till utilitaristiska kalkyler under inducerad negativ emotion

Detta är en Kandidat-uppsats från IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi

Sammanfattning: De sista decennierna har modern hjarnavbildningsteknik borjat anvandas allt mer flitigt for att svara pa fragor om moraliskt beslutsfattande. Det har lett till en explosion av data som ror korrelativa samband mellan neural aktivitet och moraliskt beteende. Studier med bl.a. fMRI har genererat data som antyder att tva delvis skilda processer ar inblandade i moraliskt beslutsfattande. Den ena mer deliberativ eller kognitiv och den andra mer emotionellt orienterad. Vilket utrymme de olika processerna far har i studier visat sig ha betydelse for om manniskor tar utilitaristiska eller deontologiska beslut. Speciellt i en kategori moraliska dilemman som definierats som personliga, till skillnad fran opersonliga eller ickeFmoraliska. Andra studier har visat att positivt emotionellt tillstand kan forstarka benagenheten att ta utilitaristiska beslut i den har typen av dilemman. Syftet med den har studien var att undersoka om motsatsen – om negativa emotionella tillstand – kan minska benagenheten eller formagan till utilitaristiska kalkyler. Studien utformades som ett experiment dar 45 forsoksdeltagare konfronteras med moraliska dilemman efter att ha genomgatt antingen neutral eller negativ emotionell tillstandsinducering med hjalp av Veltens MIP (mood inducing procedure). Hypotesen var att ett mer negativt emotionellt tillstand, till foljd av den negativa tillstandsinduceringen skulle leda till okad benagenheten att ta deontologiska beslut i personliga moraliska dilemman. Stod for ett sadant samband kunde inte faststallas med statistisk sakerhet, trots tendenser i hypotesens riktning. Tankbara forklaringar till resultaten diskuteras och leder fram till forslag pa vidare studier.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)