Lärarperspektiv på läsförståelseundervisning med fokus på utveckling av förståelseprocesser : En jämförande intervjustudie mellan svenska och ryska lärare verksamma i grundskolans fjärde år

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Sammanfattning: Enligt internationella kunskapsmätningar i läsförståelse, PIRLS, har svenska resultat varit dalande under några år i jämförelse med andra europeiska länders resultat. I den senaste PIRLS - mätningen såg resultaten ut att ha planat ut något och antyda uppgång. Läsförmågan prövas i PIRLS på flera sätt och ur resultaten kan utläsas att det är den djupare förståelsen i övningarna i betydelsen tolkande, värderande och kritiskt granskande som behöver utvecklas för att elever ska nå god läsförståelse. Ryssland är ett av länderna som uppvisar ett signifikant högre PIRLS-resultat än Sverige gällande läsförståelse. Detta väckte frågor om hur läsförståelse definieras och hur läsförståelseundervisning utformas i Sverige och i Ryssland. Dessa frågor har utgjort grund för föreliggande intervjustudie som genomförts i syfte att öka kunskap om några svenska och ryska lärares uppfattningar gällande läsförståelseundervisning. Fyra ryska lärare och fyra svenska lärare i årskurs 4 har intervjuats utifrån semistrukturerad modell. Därefter har deras uppfattningar om läsförståelse, läsförståelseundervisning samt läsförståelsesvårigheter analyserats med en fenomenografisk analysmetod i fas 1 ur ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av studiens teoretiska verktyg bestående av den didaktiska triangeln samt begreppen dialog, metakognition och den proximala utvecklingszonen/scaffolding. I studien tillämpas även en komparativ analys i fas 2 i syfte att se likheter och skillnader lärarnas uppfattningar emellan. I resultaten framkommer flera likheter såsom att de intervjuade lärarna ur de båda respondentgrupperna visar samstämmighet i definition av läsförståelse, i undervisningens interaktionsmönster med preferens för dialog, för valet av autentiska texter samt i arbetet med faktatillägnande. Några skillnader framträdde också såsom att läsa med intonation och inlevelse som utförligt beskrivs av den ryska respondentgruppen där modersmålet ryska delas i två ämnen ryska och litteraturläsning vilket möjliggör mer omfattande läsförståelsearbete med litterärt textunderlag i form av romaner, noveller, poem och folkligt innehåll. Dessutom uttrycks av de ryska lärarna en systematiskt använd modell för gradvis avtagande stöttning i syfte att skapa ett övertagande av lärandet till sitt eget hos eleverna. De svenska lärarna beskriver digitala lärvägar i större omfattning såväl i helklassrum som enskilt riktat till elever i språklig sårbarhet. De betonar även ett samarbete med lärare med specialpedagogisk kompetens i syfte att utveckla elevers läsförståelse. I Ryssland är det klassläraren som ensam ansvarar för klassens arbete. Studiens resultat kan även indikera en utveckling i svensk läsförståelseundervisning gentemot läsforskning som tidigare konstaterat att undervisningen främst fokuserar på textbaserad läsförståelse. De uppfattningar lärarna delgett oss i denna studie ger en bild av att det sker ett fördjupande arbetet med reflektion och metakognition i fokus och samtalet som medel för att i dialog utveckla djupare förståelse.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)