Ensamhet bland äldre – ett verkligt problem? : Enhetschefers konstruktion av ensamhet och deras förebyggande arbete på kommunala äldreboenden.

Sammanfattning: Statistik från Socialstyrelsen (2019) visar att en stor mängd av den äldre befolkningen besväras av sin ensamhet i dagens Sverige. Äldre personer som bor på äldreboenden tycks besväras i större utsträckning av ensamhet. Folkhälsomyndigheten (2019) menar att det finns tydliga kopplingar mellan ensamhet och psykisk ohälsa och där depression bland äldre är så pass vanlig att det idag klassas som ett folkhälsoproblem i Sverige.  Regeringskansliet (2018) skriver i sin handlingsplan utifrån Agenda 2030 att de ska arbeta förebyggande för att minska den psykiska ohälsan tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Därför fokuserar den här studien på hur enhetschefer inom kommunala äldreboenden arbetar förebyggande genom att minska den ensamheten som bidrar till psykisk ohälsa bland äldre. Studiens syfte var att genom forskningsintervjuer undersöka hur enhetschefernas förebyggande arbete för att minska äldres ensamhet på kommunala äldreboenden kan influeras av enhetschefens syn på ensamhet bland äldre och den organisatoriska strukturen. I undersökningen användes socialkonstruktivismen som teori för att analysera enhetschefernas konstruktion av ensamhet bland äldre. New Public Management, individualisering, destabilisering samt medmänsklighet och empati är andra teorier som användes för att se analysera hur organisatoriska förutsättningar kunde influera det förebyggande arbetet för att minska äldres ensamhet. I undersökningen intervjuades fem enhetschefer och resultatet visade att det inte finns någon nationell överenskommelse för hur enhetschefer ska driva ett förebyggande arbete för att minska ensamheten bland äldre. Det finns ingen gemensam överenskommelse för vad ensamhet är och därför konstrueras äldres ensamhet olika beroende på individuellt intresse vilket leder till olika möjligheter för de boende. Även enhetschefernas specifika arbetsuppgifter som sker i uppdrag från kommunpolitiker, deras närvaro i verksamheten och andra aktörer påverkade konstruktionen av ensamhet som influerar det förebyggande arbetet för att minska ensamhet bland äldre.