Utmaningar i gymnasielärares arbete med de matematiska förmågorna

Sammanfattning: Detta examensarbete tar sin utgångspunkt internationella undersökningar och forskning om matematikundervisningen i Sverige. En nedåtgående trend har beskrivits parallellt med att svensk skola har kritiserats för en undervisning med alltför stort fokus på procedurer, enskilt räknande samt utantillkunskap och för lite utrymme för bland annat problemlösning och kreativt matematisk tänkande. I dagens läroplan har betydelsen av fler matematiska förmågor framhävts och ett ramverk för matematisk kunskap används för att visa på olika typer av kunskap. Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om varför vissa lärare väljer att fokusera på procedurförmågan i sådan utsträckning att möjligheterna att utveckla övriga förmågor begränsas. Studien har en kvalitativ ansats och innefattar intervjuer med fem yrkesverksamma gymnasielärare i matematik. Dessa berättar hur de arbetar med läroplanens matematiska förmågor och vilka utmaningar de har upplevt i arbetet med detta. Resultatet visar på ett antal utmaningar som skulle kunna leda till en procedurfokuserande undervisning. Undervisning som tar upp en bredd av matematiska förmågor kräver mer tid, speciellt i grupper med svaga eller spridda förkunskaper. Vissa menar att begrepp och procedurer behöver behandlas innan övriga förmågor kan utvecklas. Lärarna berättar också att det är enklare att arbeta med begrepp och procedurer. I klasser där lärarna kämpar för att eleverna ska nå godkänt påverkas undervisningen av att de matematiska förmågorna tycks svårare att särskilja på E-nivå och att poängen på det nationella provet är viktade mot begrepps- och procedurförmågan. Ur resultaten framkommer även att det upplevs som svårare att arbeta med de matematiska förmågorna i högre kurser och att det verkar finnas specifika utmaningar i att träna elevernas relevans- och modelleringsförmåga.