Faktorer som påverkar skuldsättningsgraden - En jämförande studie av svenska börsnoterade läkemedels- och fastighetsbolag

Sammanfattning: Läkemedelsindustrins skuldsättningsgrad låg år 2006 på 1,2, medan den för fastighetsbranschen var 5,3. Trots att studier pågått under en längre tid har ingen givit en komplett förklaring till vilka faktorer som påverkar ett företags kapitalstruktur. Kanske beror det på att den verklighet som studeras ofta är mycket mångskiftande och föränderlig. Däremot har ett antal enskilda undersökningar genomförts vars slutsatser pekar på att vissa faktorer oavsett bransch har större betydelse än andra. Vi finner det därför intressant att jämföra de två motpolerna läkemedels- och fastighetsbranschen med avseende på ett antal sådana generella faktorer. Det vore även intressant att se om en modell innehållande dessa element kan styrka eventuella likheter och skillnader. Syftet med denna uppsats är att klarlägga och analysera likheter och skillnader mellan läkemedels- och fastighetsbolag med avseende på hur olika kapitalstrukturpåverkande faktorer, såsom lönsamhet och tillväxt, inverkar på skuldsättningsgraden. Vidare är syftet att undersöka om det med grund i tidigare forskning går att bekräfta faktorernas inverkan på skuldsättningsgraden. Studien omfattar svenska läkemedels- och fastighetsbolag som varit noterade på Stockholmsbörsen under 2000 till 2004. Läkemedelsbolagen arbetar med utveckling och tillverkning av läkemedel, medan fastighetsbolagens kärnverksamhet är förvaltning av fastigheter. Uppsatsen baseras på kvantitativ data som samlats in från den definierade populationens årsredovisningar. Den statistiska bearbetningen har gjorts med stöd av SPSS och resultatet har analyserats med hjälp av spridningsdiagram och en multipel regressionsmodell. Det är viktigt att de variabler som ingår i studien är väldefinierade och relevanta för studien, det vill säga att de ger ett mått på hur de förhåller sig till skuldsättningsgraden. Variablerna har därför valts utifrån väl underbyggda motiveringar och har sin utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare är det av största vikt att den multipla regressionsmodellen ger ett svar på huruvida de enskilda sambanden går att bekräfta. Spridningsdiagrammen ger en överskådlig bild av hur branscherna förhåller sig till varandra. Det visade sig att lönsamheten, tillgångsstrukturen och företagsstorleken påverkar branschernas skuldsättningsgrad på till synes helt olika sätt. Den enda faktor som indikerade på likheter var tillväxten, som tycktes ha ett negativt samband med båda branschers skuldsättningsgrad. Det går dock inte att styrka sambanden utifrån vår regressionsmodell, vilket kan bero på för få observationer.