Vad, när och hur: Elevers upplevelser av betyg och bedömning i hem- och konsumentkunskap

Sammanfattning: Sammanfattning Bakgrund Hem- och konsumentkunskap är den svenska skolans minsta ämne med 118 lektionstimmar. Ämnet har sedan lgr11 en, relativt till undervisningstimmarna, stor mängd centralt innehåll och åtta kunskapskrav som ska hinnas med att introducera, inövas och summativt bedömas. I studien har det lyfts ett antal olika och nyanserade perspektiv på ämnet hem- och konsumentkunskap och pedagogiskt arbete i den svenska skolan. Vad som gör en effektiv lärare, konsekvenser av ny bedömningspraxis, formativ bedömnings effekt, ramfaktorers inverkan på hem- och konsumentkunskap samt hur sociala interaktioner i klassrumsmiljö kan komma att påverka elever och undervisningen. En negativ psykisk belastning kopplas till bedömning i skolan, elever anammar eller blir tilldelade olika karaktärer för att klara sig under bedömnings processen, observationsstudier har dragit slutsatser om upplevd oro kring betyg och bedömning, lärares beteende och undervisning graderas för att väga detta mot det betyg eleverna uppnår. Syfte Syftet med studien är att undersöka summativ- och formativ bedömning i ämnet hemoch konsumentkunskap utifrån elevperspektiv. Hur, när och på vad eleverna upplever att de bedöms är vad vi sökt svar på. Metod Den kvalitativa metod som använts för denna studies datainsamling är semistrukturerade intervjuer med tematiskt öppna frågor. I syfte att inleda en dialog med sex elevers subjektiva upplevelse av ämnet, styrt av frågor som riktar sig mot syftet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Intervjudeltagarnas utsagor om summativ- och formativ bedömning i ämnet hemoch konsumentkunskap berörde ämnen som; lärarens avgörande roll för elevers betyg, vikten av tydliga kriterier och kunskapskrav, den upplevda obalansen mellan teoretiska- och praktiska kunskaper vid summativ bedömning, ramfaktorers negativa inverkan på kursen, upplevelser om teoretiska- såväl som praktiska provtillfällen och bedömning. Slutsats En tydligare presentation av kunskapskrav och centralt innehåll för de olika arbetsmomenten som pedagogen valt för ämnet upplevs lättare för intervjudeltagarna att förstå och påverka bedömningsprocessen. Med de många momenten som rapporterats från våra intervjupersoner så uppstår en förvirring kring vad som ska bedömas, hur det kommer gå till 4och när den summativa bedömningen sker. För matlagning exempelvis ansågs det mer simpelt och uppenbart: Läraren bedömer konstant under arbete men även vid den slutgiltiga presentationen. En effektiv, tydlig och beskrivande lärare kan vara en stor del av problemlösningen. En framtida föreslagen revidering av ämnet, lgr22, har till stor del tilltalat dessa problem i teori, då färre kunskapskrav för summativ bedömning ställs på pedagogen.