Föräldrars val av förskola : En enkätstudie med fokus på valfrihet utifrån ett samhällsperspektiv

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Akademin för utbildning och ekonomi; Högskolan i Gävle/Akademin för utbildning och ekonomi

Sammanfattning: Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1. Begreppets upphovsman är den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002). Utifrån frågeställningarna i studien har föräldrarna fått svara på ett antal personliga frågor av socioekonomisk karaktär. I Bourdieus perspektiv (1992) kan föräldrarna i studien skådas som aktörer på en ”marknad” (olika förskolor) där deras val av barnets förskola påverkas av habitus. En omständighet som påverkar habitus är samhällets struktur och utformning dvs. samhällets diskurs utövar inflytande på vilken social position en person har i samhället. Interaktioner mellan de socioekonomiska fälten är sällsynt, en realitet som vi ser som en begränsning av barns sociala utvecklingspotential och förståelse för andra människors levnadssituationResultatet visar att föräldrarna skaffar sig i allmänhet information om förskolornas verksamhet genom hörsägen mellan föräldrar i umgängeskretsen. Detta kan bidra till att barn inom samma bostadsområden och socialgrupper hamnar på samma förskolor. Undersökningen visar att närhet till hemmet var den i särklass högst värderade frågan i studien, vilket också skulle innebära att barn med liknande bakgrund blir förskolekamrater. Habitus och identifikation med den egna samhällsklassen, är enligt vårt antagande, en medverkande kraft till hur sociala mönster påverkar möten över klassgränserna. Med utgångspunkt i begreppet habitus och det sociala kapitalet är intentionen att studera hur samverkan sker mellan habitus och samhällets kultur och om den interaktionen kan påverka barnens framtidsutsikter, sociala utveckling och levnadsvillkor, framförallt beroende på vilken förskola föräldrarna valt. Slutsatser till resultatanalysen är att föräldrars habitus, som inkluderar social, ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital, ofta reproduceras till nästa generation. Det sociala arvet påverkar vilka förskolor barnet vistas på och på dessa förskolor befinner sig oftast barn med liknande socioekonomiska levnadsvillkor är den huvudsakliga slutsatsen vi drar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)