Uppföljning av mastit orsakad av Escherichia coli hos nöt : vilken roll spelar behandlingen för kons överlevnad?

Sammanfattning: I Sverige har mjölkproduktionen genomgått stora förändringar de senaste fyra decennierna, med större besättningar och högre mjölkproduktion som resultat, vilket ställer stora krav på lantbrukaren vad gäller omvårdnad om sina kor, annars kan korna drabbas av sjukdomar. Något som har stor påverkan på mjölkproduktionen är om kon får juverinflammation (mastit). Mastit kan orsakas av flera olika patogener där de vanligaste är bakterier. Den gramnegativa bakterien Escherichia coli (E. coli) orsakar cirka 15 % av alla kliniska mastiter i Sverige och den orsakar ofta akuta höggradiga kliniska mastiter där korna kan bli mycket dåliga, i värsta fall kan det allvarliga sjukdomsförloppet leda till kons död. Behandling av E. coli-mastit i Sverige förlitar sig till största delen på understödjande behandling men antibiotika får sättas in i vissa fall av höggradiga kliniska mastiter kring kalvning som annars riskerar att bli livshotande för kon. I dessa fall är det enrofloxacin som rekommenderas. Ett tänkbart alternativt preparat är trimsulfa men behandlingsvärdet av denna och enrofloxacin till kor med E. coli-mastit är tveksam. Syftet med den här studien var att undersöka om samband kunde ses mellan olika behandlingsalternativ och hur stor andel av kor med akut klinisk mastit orsakad av E. coli som gick till normalslakt respektive självdog eller avlivades inom en respektive tre månader. Ytterligare ett syfte var att utvärdera om denna typ av undersökning kunde genomföras med hjälp av data från journalsystemet Link. En litteraturstudie gällande bakgrundsfakta om mastit på mjölkkor i Sverige genomfördes initialt för att sedan efterföljas av en utsökning av kor som behandlats för E. coli-mastit av Distriktsveterinärerna i Sverige. Totalt innefattade studien 198 kor där 84 utgjordes av kor som endast fått understödjande behandling (icke exponerade) och 114 kor där enrofloxacin (34 fall) eller trimsulfa (80 fall) givits. På grund av den skeva fördelningen i antal fall mellan antibiotikagrupperna slogs dessa ihop till en gemensam behandlingsgrupp (exponerade). Studien utfördes som en kohortstudie och deskriptiva sammanställningar gjordes innan både univariabla och multivariabla analyser utfördes. Resultatet av denna studie visade att behandling med enrofloxacin eller trimsulfa inte gav någon signifikant skillnad i andel kor som gått till normalslakt, varken inom en eller tre månader efter insjuknande i E. coli-mastit, jämfört med kor som enbart fått understödjande behandling. Det förelåg dock signifikant högre risk (p <0,05) för kor med klinisk E. coli-mastit som behandlats med trimsulfa eller enrofloxacin att självdö eller avlivas inom en till tre månader efter insjuknande jämfört med kor som behandlats enbart med understödjande behandling. Vidare visade analyser att fördelningen av kor av olika ras och tid till insjuknande från kalvning var likvärdig för exponerade och icke exponerade kor, men en signifikant skillnad förelåg gällande fördelningen av kor i olika laktationsnummer där en större andel av de exponerade var yngre kor jämfört med de icke exponerade. I studien har ingen hänsyn tagits till allvarlighetsgraden av E.coli-mastit och det går därmed inte att avgöra om den signifikanta skillnaden i andel självdöda eller avlivade kor beror på olika behandlingsalternativ eller olika allvarlighetsgrad på sjukdom. Skillnaden kan därför bero på confounding och är viktigt att ha i åtanke vid tolkning av resultaten. Sammanfattning Journalsystemet Link innefattar mycket data men sökbarheten är begränsad, det går till exempel inte att söka på diagnos vilket hade varit mycket fördelaktigt för denna studie. En utveckling av sökmöjligheten i Link och uppmaning om att kliniska symtom registreras skulle öka användbarheten av Link för utvärdering och forskning. Sammanfattningsvis kan det konstateras att kor som behandlats med enrofloxacin eller trimsulfa löpte signifikant högre risk att självdö eller avlivas, både inom en och tre månader från insjuknande, kontra om de enbart får understödjande behandling vid akut klinisk E. coli-mastit. Dock förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna i andelen kor som gått till normalslakt, varken inom en eller tre månader från insjuknande. Beträffande journalsystemet Link har det visats att det är möjligt att genomföra denna typ av studie på data hämtat från Link, men att sökbarheten inte var helt optimal då sökning på diagnos inte var möjlig.