Problematisering av det förenklade utredningsförfarandet : Utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken

Sammanfattning: Förenklade utredningar enligt 23 kap. 22 § Rättegångsbalken är komplexa så till vida att det inte räcker med att läsa lagtexten för att förstå hur förfarandet fungerar. För att en polisman skall kunna ta initiativ till en förenklad utredning så krävs det att han förstår, hanterar och tar i beaktning juridiska tolkningar. Man måste alltså läsa förarbeten, kommentarer till paragrafen och olika instansers tolkningar av paragrafen för att kunna få en förståelse för hur man skall handskas med det förenklade utredningsförfarandet på ett effektivt sätt utan att tumma på rättssäkerheten för den misstänkte. Nedan har vi valt ut tre juridiska områden (tillräckliga skäl, brott som inte kan antas föranleda annan påföljd än böter och rättssäkerhetsaspekter för den misstänkte) att problematisera och på så sätt bidra till en förståelse till hur de kan användas vid utredningar enligt 23 kap. 22 § RB. Avsikten med detta arbete är att redogöra för och tolka begrepp som används i lagparagrafen samt olika instansers tolkningar av lagparagrafen. Sammanfattningsvis så handlar tillräckliga skäl om huruvida åklagaren kan ställa brottet utom rimligt tvivel. Förfarandet kan endast tillämpas när påföljden inte kan antas leda till annan påföljd än böter. Det är särskilt viktigt att beakta saker som kan påverka rättssäkerheten i utredningsförfarandet.