Surrogatmoderskap i svensk rätt - Om surrogatmoderskap i svensk rätt och kriminalisering av surrogatförmedling

Sammanfattning: Frågan om surrogatmoderskap har under det senaste året aktualiserats bland annat med anledning av två domar från Högsta domstolen. Domarna rörde erkännande av utländsk dom i syfte att fastställa rättsligt föräldraskap i Sverige för tilltänkta föräldrar till barn födda genom surrogatarrangemang. Surrogatmoderskap väcker en rad viktiga etiska, moraliska och, inte minst, juridiska frågor. När fokus under det senaste året har hamnat på barnet och de juridiska frågor om barnets rätt till privatliv som surrogatarrangemang i många fall väcker, menar jag att det är viktigt att bibehålla fokus på alla intressen i frågan. Ett helt centralt sådant är surrogatmodern och hennes intressen. Den senaste statliga offentliga utredningen om surrogatmoderskap menade att kommersiellt surrogatmoderskap ska motverkas av en rad skäl, bland annat hänförliga till de risker som surrogatmodern löper i och med arrangemangen. Inga åtgärder vidtogs med anledning av utredningens slutsats. Mot bakgrund av att surrogatarrangemang med svenska medborgare involverade verkar öka utreds därför i den här uppsatsen om det svenska regelverket kring surrogatmoderskap motverkar eller främjar kommersiellt surrogatmoderskap. I uppsatsen tillämpas den rättsdogmatiska metoden. Slutsatsen i denna del är att det finns indikationer på att kommersiellt surrogatmoderskap inte motverkas av de svenska reglerna, men också att skälen till de slutsatser om kriminalisering som utredningen drog inte existerar i samma utsträckning som de gjorde vid tiden för utredningen. Detta framförallt med anledning av att s.k. dubbeldonation (när donerade ägg och donerade spermier används vid en IVF-behandling) idag är tillåten. I uppsatsen utreds även en kriminalisering av surrogatförmedling mot bakgrund av att kommersiellt surrogatmoderskap enligt utredningen ska motverkas. I många av surrogatarrangemangen är förmedlingen en helt central del i att kontakt etableras mellan tilltänkta föräldrar och surrogatmödrar. Förmedlingen spelar därför en viktig roll i arrangemangen över huvud taget äger rum. Kriminaliseringen utreds mot bakgrund av de allmänna kriminaliseringsprinciperna som ställer upp grundläggande krav för kriminalisering i svensk straffrätt. I uppsatsen konstateras att en sådan kriminalisering kan vara förenlig med principerna, men också att det i slutänden är en bedömningsfråga och en fråga om synen på straffrättens användning och straffrättspolitik. I uppsatsen konstateras också att en sådan kriminalisering kan vara förenlig med rätten till respekt för privat- och familjeliv som tillkommer svenska medborgare genom artikel 8 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Konventionsstaterna har en bred margin of appreciation i fråga om nödvändigheten av inskränkningar i rätten till respekt för privat- och familjeliv när det kommer till surrogatmoderskap.