Hot mot svenska journalister : - en kvalitativ studie om påverkan i arbete och vardag

Detta är en Master-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för mediestudier

Sammanfattning:

Abstract

 

Hot mot journalister är inget nytt fenomen. Däremot är debatten kring denna problematik mer aktuell än någonsin. Samtidigt råder det en viss brist på vetenskapliga undersökningar, som går på djupet vad gäller enskilda journalister och deras erfarenheter av hot. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är därför att utforska åtta journalisters upplevelser i samband med sådana. Utöver detta kommer jag dessutom att analysera hotupplevelserna utifrån journalistikens uppgifter enligt olika demokratimodeller. 

Mina teoretiska verktyg består vid sidan av teorier rörande olika demokratimodeller och deras syn på journalistik av känslo- och problemfokuserade copingstrategier mot vilka jag kommenterar journalisternas upplevelser. Vad gäller metod har jag intervjuat respondenterna i enlighet med en semistrukturerad intervjuform samt använt mig av en kvalitativ innehållsanalys. När det kommer till frågan om hur mina respondenter påverkas av hot på ett mentalt plan är några av fallen särskilt anmärkningsvärda. En av journalisterna talar i termer av en slags depression medan en annan berättar att han, som en konsekvens av de hot han utsatts för, ibland överreagerar i helt oskyldiga situationer. Samtidigt har ingen av de journalister, som ingår i denna undersökning, någonsin övervägt att ge upp sitt yrke och det är dessutom relativt ovanligt att man avstår eller modifierar en text på grund av rädsla för repressalier. Mina resultat visar dock att hot mot journalister samt eventuella konsekvenser kan ha en negativ effekt på olika demokratiska ideal. Frågan huruvida dessa hot utgör ett demokratiskt problem är på samma gång en komplex fråga, som är beroende dels av vilka journalistiska uppgifter anammad demokratimodell kräver och dels på situation. Till sist har arbetsgivaren och redaktionerna ett stort ansvar över att hörsamma sina arbetstagare och tillgodose deras behov av stöd och samtal vid upplevelser av hot. Såväl min uppsats, som tidigare forskning, visar att detta inte alltid fungerar som det borde. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)