Konkursprognostisering : En tillämpning av tre internationella modeller

Sammanfattning: Bakgrund: Varje år går många företag i konkurs och detta innebär stora kostnader på kort sikt. Kreditgivare, ägare, investerare, borgenärer, företagsledning, anställda samt samhället är de som i störst utsträckning drabbas av detta. För att kunna bedöma ett företags ekonomiska hälsa är det därför en viktig del att kunna prognostisera risken för en konkurs. Till hjälp har vi olika konkursmodeller som har utvecklats sedan början av 1960-talet och fram till idag. Syfte: Att undersöka tre internationella konkursmodeller för att se om dessa kan tillämpas på svenska företag samt jämföra träffsäkerheten från vår studie med konkursmodellernas originalstudier. Metod: Undersökningen är baserad på en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Urvalet grundas på företag som gick i konkurs år 2014. Till detta kommer också en kontrollgrupp bestående av lika stor andel friska företag att undersökas. Det slumpmässiga urvalet kom att bestå av 30 konkursföretag samt 30 friska företag från tillverknings- och industribranschen. Teori: I denna studie undersöks tre konkursmodeller; Altman, Fulmer och Springate. Dessa modeller och tidigare forskning presenteras utförligare i teoriavsnittet. Dessutom beskrivs under teoriavsnittet några nyckeltal som är relevanta vid konkursprediktion. Resultat och slutsats: Modellerna är inte tillämpbara på svenska företag då resultaten från vår studie inte visar tillräcklig träffsäkerhet och är därför måste betecknas som otillförlitliga.