I krisens spår : Hur organisationer kan vända kris till kompetens

Sammanfattning: Bakgrund och problemdiskussion: I dagens samhälle är det inte längre frågan om en organisation kommer drabbas av kris, utan frågan är snarare när och hur väl förberedd organisationen är för att kunna hantera den. Tsunamin som inträffade annandag jul 2004 var en kris av tidigare sällan skådat slag, den drabbade det svenska samhället i allmänhet och resebranschen i synnerhet. Resebranschen är starkt omvärldsberoende och dess aktörer kan aldrig vara tillräckligt väl förberedda på en kris. För att stå bättre rustad inför kommande kriser, bör organisationer efter en kris eftersträva att dra lärdomar av sina erfarenheter. Problemformuleringen för denna uppsats lyder: Hur kan researrangörer förbättra sin organisatoriska kompetens utifrån sina erfarenheter av en kris? Syftet med uppsatsen är: Att kartlägga researrangörernas arbete med crisis management och vilka delar av detta arbete som har förändrats efter Tsunamikatastrofen. Att identifiera och jämföra de olika lärdomar researrangörerna dragit till följd av Tsunamin. Att diskutera och ge förslag till hur lärandet av kriser kan tillvaratas och leda till förändringar, t.ex. i form av förbättrade rutiner i krisberedskapen och höjd kompetens i organisationerna. Metod: För vår studie har vi använt en kvalitativ forskningsansats, vårt angreppssätt är deduktivt och vi har utfört semi-strukturerade intervjuer för insamlingen av vårt empiriska material. Intervjuerna tog sin utgångspunkt i vår undersökningsmodell som påvisar hur krisförloppets faser - före, under och efter – påverkar den organisatoriska kompetensen. Urvalet av studieföretag består av researrangörerna Ving och Fritidsresor. I vår empiri kartläggs hur researrangörerna idag arbetar med crisis management och vilka delar av arbetet som förändrats efter Tsunamin. I analysen ser vi att researrangörernas krisberedskapsarbete till stora delar överensstämmer med teorierna inom området, men hur lärprocesserna skiljer sig något åt organisationerna emellan. Resultat och slutsatser av vår studie är att lärprocesser redan under krisen inleddes hos researrangörerna. Genom att åtgärda de brister som upptäcktes under Tsunamin har nya rutiner, system och arbetssätt inom vissa områden lett till förbättringar i krisberedskapen. Båda organisationerna har dragit lärdomar av det som hänt, men fokus på förändringsarbetet har för Ving legat på strukturkapital och för Fritidsresor på humankapital. Båda studieföretagen har infört krisövningar, men inte genomgående på alla nivåer. Det är först vid nästa storskaliga kris som det kommer att visa sig huruvida den organisatoriska kompetensen har ökat.