Skolrelaterad stress i högstadiet, hur det ser ut och varför

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Institutionen för psykologi

Sammanfattning: En tvärsnittlig enkätstudie genomfördes på niondeklassare (N=34) under skoltid. Frågeställningen var: ”Hur samvarierar upplevd skolstress med self-efficacy, copingstrategier och fritidsaktiviteter?” Samplet kom från ett bekvämlighetsurval. Enkäten var uppdelad i fyra delar: Upplevd akademisk stress, akademisk self-efficacy, copingstretegier i relation till stressfulla situationer i skolan, och fritidsaktiviteter. Resultaten visade att deltagarna kände sig generellt mer stressade av betyg och framtid än andra skolrelaterade stressorer. Man fann också att akademisk self-efficacy samvarierade positivt med problemfokuserad coping respektive negativt med emotionsfokuserad coping. Problemfokuserad coping associerades i sin tur negativt med skolrelaterad stress. Idrottsaktiviteter korrelerade positivt med akademisk self-efficacy men hade ingen påverkan på copingstrategi eller skolrelaterad stress. Datoranvändning hade en negativ samvarians med self-efficacy men inget samband med skolrelaterad stress eller copingstrategi. Dessa korrelationer bevisar inte ett kausalt samband men stödjer antagandet att variablerna påverkar varandra. Dessa antydda orsaksverkningar handlade i denna studie således om att self-efficacy påverkade copingstrategi och upplevd skolrelaterad stress. Self-efficacy, i sin tur, påverkades av fritidsaktiviteter. Copingstrategin påverkades också av fritidsaktivteter, och påverkade skolrelaterad stress.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)