Hur hatbrott framställs i media: en medieanalys utifrån ett intersektionellt perspektiv

Sammanfattning: Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I
socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är
viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas
kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi
förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till
personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare,
funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett
samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott.
Syftet med den här studien är att undersöka hur fenomenet hatbrott
framställs i media. I en artikelsökning, i tre större, svenska tidningar
med sökordet ”hatbrott”, fann jag 87 artiklar publicerade under 2007. Av
dem valdes 24 artiklar ut. Genom att göra en intersektionell analys ville
jag få mer kunskap om de maktstrukturer som upprätthåller särskiljande och
uppdelning i vårt samhälle. De intersektionella kategorier som tydligast
framträder är etnicitet, sexualitet, och genus. Andra betydelsefulla
kategorier är klass och ålder. En intersektionell analys visade sig vara
ganska komplicerad. Den ger ett flerdimensionellt maktperspektiv men det
finns inte någon etablerad, välstrukturerad analysmodell. Klass, eller
snarare kändisskap, är viktigt i samband med exempelvis sexualitet gällande
vad media väljer att publicera. Homosexuella brottsoffer får sällan någon
uppmärksamhet om de inte är kändisar. Genusdimensionen skär igenom alla
medias ämnesområden där diskriminering kan uppträda.