Timeout i sportjournalistiken : En kvantitativ studie av genus i svensk sportjournalistik

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga idrottsutövare porträtteras i svenska tidningars sportjournalistik, utifrån tre centrala faktorer (1) tidsperspektiv, (2) täckningstal och (3) skribentens kön. Frågeställningar: • Har #metoo påverkat porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar tidningars täckningstal porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? • Påverkar skribentens kön porträtteringen av könen i svenska tidningars sportjournalistik? Teorier: Dagordningsteorin, gestaltningsteorin, tystnadsspiralen, medielogik Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvantitativ innehållsanalys och genomfört undersökningen på två svenska tidningar, Aftonbladet och Nya Wermlands-tidningen. Vi undersökte 80 stycken artiklar, 40 stycken från vardera tidning, inhämtade från den digitala plattformen Retriever. Efter att vi genomfört den kvantitativa innehållsanalysen bearbetades vår data i IBM SPSS Statistics där vi med hjälp av resultatet skapade korstabeller. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter vår kvantitativa innehållsanalys dra slutsatsen att manliga idrottsutövare var överrepresenterade medan kvinnliga var underrepresenterade i svenska tidningars sportjournalistik. Vi kan även dra slutsatserna att manliga idrottsutövare gavs större utrymme än kvinnliga i förhållande till ordomfång, bilder och antalet personer som omskrivs. Fortsättningsvis kan vi dra slutsatsen att det skrevs mer om manliga idrottsutövare efter #metoo än vad det gjorde före #metoo. Vi kan också dra slutsatsen att den rikstäckande tidningen (Aftonbladet) och den lokala tidningen (Nya Wermlands-tidningen) skrev mer om manliga idrottsutövare än om kvinnliga. Dock höll den lokala tidningen en mer jämställd rapportering än den rikstäckande. Avslutningsvis kan vi konstatera att manliga skribenter skrev mer om manliga idrottsutövare medan kvinnliga skribenter var mer jämställda i sin rapportering. Däremot är flera av skillnaderna små. Nyckelord: kön, idrottsutövare, #metoo, täckningstal, skribentens kön, sportjournalistik