Redovisning i Svenska kyrkan

Sammanfattning: Bakgrund: Svenska kyrkan har under de senaste åren varit med om ett flertal förändringar. En stor förändring ägde rum den 1 januari 2001, vilken kom att påverka Svenska kyrkans redovisning. Från och med detta datum kom nämligen de flesta trossamfund att omfattas av Bokföringslagen (1999:1078) och Årsredovisningslagen (1995:1554), vilket har medfört att kraven på Svenska kyrkans redovisning ökat. Detta i kombination med att trossamfund skiljer sig från de flesta andra organisationer som omfattas av dessa lagar kan tänkas leda till en del problem. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka redovisningsproblematiken i Svenska kyrkan, för att därefter ta fram en redovisningsmodell som bättre kan tänkas lösa de för Svenska kyrkan specifika redovisningsproblematiken. Genomförande: En studie av samtliga stifts årsredovisningar samt tre samfälligheter har utförts. Dessutom har sju intervjuer genomförts på samfällighets- och stifts nivå. En alternativ redovisningsmodell har utvecklats utifrån teorin, vilken innehåller tre förändringar jämfört med dagens redovisning. Restriktioner, i form av öronmärkta pengar, resultat byts ut mot ordet saldo samt att det ges förslag på icke-ekonomiska nyckeltal, vilka visas i en flerårsöversikt och måluppfyllelseräkning. Slutsatser: Svenska kyrkans enheter har årsredovisningar som i stor utsträckning liknar vinstdrivande företags. Detta kan förklaras med att kyrkan måste följa Bokföringslag (1999:1078) och Årsredovisningslag (1995:1554). Inom Svenska kyrkan finns ytterligare regleringar i form av Kyrkoordningen och branschanpassning. Dessa lagar och regleringar uppges leda till att redovisningen blir för detaljrik. Svenska kyrkan har även en del poster som är specifika för Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övergripande mål är att likställa med vad som står föreskrivet i Kyrkoordningen, det vill säga fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. På stiftsnivå verkar intentionerna finnas att mäta de fyra målen i årsredovisningen. Detsamma kan inte sägas om samfälligheterna. Svenska kyrkan som helhet verkar således inte sträva efter att mäta de övergripande målen i årsredovisningen. Utav de tre förändringar som ingick i den ursprungliga modellen, så tas endast saldobegreppet bort. Den slutliga redovisningsmodellen inkluderar även ytterligare fyra nyckeltal, dessa förslag har dock inte testats.