Integrerad Redovisning - Framtidens ramverk?

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att undersöka vilka utmaningar som finns förknippade med redovisningsramverket Integrerad Redovisning, IR, på den svenska marknaden. Forskningsmetod: I studien har en kvalitativ metod använts där empirin analyserats separat utifrån först ett empirinära och sedan ett teorinära perspektiv. Den empirinära analysen struktureras på tre olika nivåer: företags-, näringslivs- och samhällsnivå, och den teorinära analysen kompletterar med att förklara bakomliggande drivkrafter. Tre teorier har sammanfattats i en teoretisk referensram som empirin analyseras utifrån. Teoretiskt ramverk: Tre systemorienterade teorier har använts som perspektiv vid analysen. Teorierna är legitimitetsteori, intressentteori och institutionell teori. Empiri: Empirin består av primärdata i form av intervjuer med representanter för företag och intressentgrupper som antogs ha erfarenhet av och/eller åsikter kring IR och dess (potentiella) utveckling i Sverige. Sekundärdata utgörs av ett webb-seminarium samt litterära källor i form av vetenskapliga artiklar samt fack- och populärvetenskaplig litteratur. Resultat: En etablering och införande av Integrerad Rapportering är förknippat med en rad utmaningar på såväl företags-, näringslivs- och samhällsnivå. Det behöver genomföras mer eller mindre omfattande förändringar på samtliga dessa nivåer för att Integrerad Rapportering och grundtanken med det ska kunna implementeras brett i näringsliv och samhälle. Utmaningarna består i att förändra förhållningssätt hos enskilda personer och organisationer, såväl som bland samhällets institutioner.