Våld i nära relation och grov kvinnofridskränkning : Sambandet mellan inkluderade åtalspunkter och strafflängd samt relationen mellan vittnesmål om våld och fällande dom

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete; Örebro universitet/Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete

Sammanfattning: Studiens syfte var att genom en kvantitativ granskning av domstolsfall gällande grov kvinnofridskränkning undersöka om fängelsestraffets längd varit associerat med de olika åtalspunkter som styrkts. Vidare undersöktes eventuella samband mellan vittnesmål om olika typer av våld och huruvida dessa återfanns i de styrkta åtalspunkterna. Olika former av upprepat och systematiskt våld som drabbar kvinnor i nära relationer har bedömts ske i så pass hög utsträckning att det både på internationell och nationell nivå betraktas som en folkhälsofråga. Inom svensk lagstiftning finns en unik möjlighet att ta krafttag mot denna typ av brottslighet i form av brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning. Detta möjliggör att samla flera enskilda och i sig straffbara handlingar och gå till åtal för vad som då kan anses utgöra ett grovt brott och därmed möjliggöra att strängare påföljd döms ut än vad som är möjligt vid enskilda brottstillfällen. Intentionen med lagstiftningen var att ge en samlad bild av kvinnans utsatthet och möjliggöra att även de straffrättsligt lindriga gärningarna inkluderas. Den aktuella studiens resultat visade att trots detta så var det fysiskt våld som hade en avgörande roll i dessa åtal och att man därmed kan ifrågasätta huruvida rättsväsendet lyckas nå upp till det mål som var avsett med brottsrubriceringen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)