Kompetensutveckling genom kompetenskonto/kompetensförsäkring

Sammanfattning: I vår moderna tid av snabba förändringar har kunskap kommit att bli den viktigaste tillgången för många företag. Företagens enda väg till långsiktig överlevnad och tillväxt består i att utveckla sin kompetens. Det gäller även för medarbetaren eftersom kunskaper även från de avancerade utbildningarna idag snabbt blir inaktuella. Arbetstagaren behöver fortsätta att lära för att kunna påverka sin yrkesutveckling och förbli attraktiv på arbetsmarknaden. Kompetensutveckling är även en investering för samhället. Den framtida svenska välfärden måste hänga med i den allt snabbare utvecklingen. Tillgången till utbildning och kompetensutveckling är avgörande för Sveriges möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen samt för att trygga och utveckla vår gemensamma välfärd. 1999 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att lämna förslag till hur ett generellt system för individuell kompetensutveckling skulle utformas. Huvudbetänkandet överlämnades till regeringen under slutet av år 2000. Meningen var att systemet skulle börja gälla år 2002. Det framfördes dock en omfattande kritik mot förslagen. Kritikerna ansåg att förslaget gynnade höginkomsttagare och att systemet kunde utnyttjas för skatteplanering. Regeringens proposition, som var utlovad till våren 2001, lades inte fram förrän ett år senare, i april 2002. Propositionen innehöll dock bara en del av förslagen. Ytterligare en proposition skulle framläggas under hösten 2002. Dock är även den propositionen försenad. På regeringskansliets hemsida återfinns den inte under propositioner avsedda att lämnas riksmötet 2002/2003, under tiden första oktober 2002 till 23 januari 2003. Möjligen läggs den fram under våren 2003 men det finns inga garantier. Regeringen fick mycket kritik för att dela upp en och samma lagreform i två separata lagstiftningsärenden och på så sätt omöjliggöra en helhetsbedömning av systemet. Lagrådet ansåg att det var en dålig lagstiftningsteknik och menade att samtliga lagbestämmelser bör granskas och bli föremål för riskdagens beslut i ett sammanhang. Regeringen hade först föreslagit att de nya bestämmelserna skulle träda i kraft den första januari 2003. Efter omfattande kritik från Lagrådet reviderades datumet till den första juli 2003. Eftersom den andra propositionen inte har framlagts ännu och det är osäkert när den kommer kan jag med all säkerhet hävda att även det datumet kommer att bli framflyttat. Det enda kompetensutvecklingssystem som för närvarande finns i tillämpning i Sverige är Skandias produkt ''Kompetensförsäkring''. Det är den första konkreta och praktiskt fungerande exemplet på en finansiell produkt som gör det möjligt för både medarbetaren och företaget att gemensamt avsätta pengar för investering i ny kunskap. Till skillnad från regeringens förslag avser det en försäkring. Avtal om kompetensförsäkring tecknas mellan Skandia och företaget. Företaget tecknar sedan ett avtal med de anställda som vill delta i programmet. Den anställde bidrar med en del av sin månadslön till en försäkring och företaget medverkar med ett avtalat belopp till en annan försäkring. Pengarna fonderas av Skandia. Företaget äger båda försäkringarna men pantförskriver dem till den anställde som säkerhet för sin utfästelse att betala full lön under studietiden. Löneutbetalningarna finansieras genom uttag från båda försäkringarna. Den första utvärderingen av kompetenskonton utkom i mars 2002. Utvärderingen kom fram till att män och kvinnor är lika representerade bland spararna. Män sparar dock större summor än kvinnor. Det gäller även vid lika lönesummor. Arbetstagare med högre inkomster sparar större belopp och sannolikt en större andel av sin lön. Det beror dock på bransch, personalens sammansättning och den verksamhet som bedrivs. De avgörande faktorerna för att ansluta sig har att göra med individuell livsstil och inställning till vad framtiden kommer att kräva snarare än ekonomiska hinder. Alla samhällsgrupper är med och sparar. Utvärderingen visar att arbetsgivarna har varit generösa i tolkningen av vad som kan betecknas som professionell kompetensutveckling. Fackets roll i företagens sätt att hantera kompetenssparandet skiljer sig åt från företag till företag beroende på olika synsätt och traditioner. Kompetensutvecklingsfrågor har dock under senare år uppmärksammats i kollektivavtalen och fackförbunden har varit mycket engagerade i dessa frågor. Enligt utvärderingen finns en gemensam uppfattning bland distributörerna om att fackets medverkan är central för ett gott resultat både i beslutsprocessen och i det efterföljande informationsarbetet. De fackliga organisationerna kommer att ha en viktig roll för att öka förståelsen för behovet av kompetensutveckling och för att sprida kunskap om det. Facket kan även arbeta för att öka motivationen och insikten om individens egna behov. Kompetensutvecklingsfrågor är även aktuellt utomlands. Inom EU träffades i februari 2002 en överenskommelse om en handlingsplan för kompetensutveckling i arbetslivet. Det var LO, TCO och Saco som var initiativtagare till detta avtal. De europeiska parterna kräver att varje medlemsstat ser till att stimulera den samordnande kompetensutvecklingen. Det kommer årligen att göras en rapport om vad som utförts på nationell nivå. Efter tre sådana rapporter kommer de europeiska arbetsmarknadsparterna att utvärdera resultatet. Detta kommer att presenteras under år 2006.