”Helikopterperspektiv” i arbetet mot allvarliga körskador : en kvalitativ studie om arbetet mot allvarliga körskadorhos Svenska kyrkans skogscertifieringenligt ”lärande organisation”

Sammanfattning: Markskador,så kallade allvarliga körskador,i samband med skogsåtgärdersomgallring, slutavverkning och markberedningär ett allmänt och känt problem.Allvarliga körskador kan innebära grav påverkan på miljön, exempelvis urlakning av giftiga ämnen som kvicksilver i vattendragdär de utgör stor risk för människors hälsa. Arbetet motkörskador är reglerat via lagstiftning (Sveriges Miljömål, u.å.; SVL1979:429; FSC, 2019& PEFC, 2019)och trotsatt arbetet går åt rätt håll har allvarliga körskador ökat i olika delar av landet. I Mälardalen exempelvishar andelen allvarliga körskador i anslutning till bäcköverfarter ökat från 4 till 18 procent under åren 1999-2007. Allvarliga körskador är en utmaning för skogsbruket i stort. Svenska kyrkansom en av landets största skogsägarearbetaraktivt med att minskamiljöpåverkan tillföljd avallvarliga körskador. Svenska kyrkans skogscertifiering(SKSC)förvaltar ca 400000 hektar produktiv skogsmark och har som mål att minska andelen trakter med allvarliga körskador med 75 procent. En intern undersökning om arbetet motallvarliga körskador visade på att det finns behov av förbättring i kommunikationen med entreprenörer. För atthitta förbättringsåtgärder för att minska andelen allvarliga körskadorutfördes två kvalitativa gruppintervjuermed fokus på arbetssätt i planering, gallring, slutavverkning och markberedning inom SKSC. Engruppintervju genomfördes med fem personerfrån SKSCsomplanläggerskogsbruksåtgärderoch en med tre av de entreprenörersom anlitas av SKSCför att utföra åtgärderna. Studien relaterar även till utmaningar som finns i det dagliga arbetet motallvarliga körskador och kommunikationen mellan planerarna från SKSCoch entreprenörerna i syfte att förebygga allvarliga körskador. Det teoretiska ramverket var lärande organisationprimärt ur systemtänkandeperspektiv enligt Peter M. Senge och sekundärt ur organisationsstruktur, det vill säga SKSC:s strukturi enlighet med Anders Örtenblad. Undersökningen demonstrerade på en stor medvetenhet hosbåde SKSC:splanerare och anlitade entreprenörer om hur deras egna insatser kommer att påverka senare steg i skogsåtgärdsprocessen. Planeringen som utförs dels av personal hos SKSC och dels av entreprenörer i fält ansågs som fundamentdär dialog, kontakt, självgranskning och feedback visade sig vara de viktigaste verktygen i skadeförebyggande syfte. Resultatet påvisade att SKSC:sstruktur försvårar för arbetet med att minska andelen trakter med allvarliga körskador. I syfte att förbättra arbetssätten föreslås ett tillvaratagandeav kompetensen hosalla delaktiga, utvecklingav dialog mellan SKSC, bolagen och entreprenörerna. Dialogen ska tjänatill att kartläggaSKSC:s, bolagens och entreprenörens mål, att ge stöd vid nya rutiner och lämnafeedback. För att skapa större delaktighet bland entreprenörer, förebygga att instruktioner misstolkas samt att de nårut i hela utförandekedjan föreslås en standardiseradinformationsplattform,åtgärdsanpassade instruktioner i traktdirektivet samt ett förtydligande om vad entreprenören skallansvara för.