Barnlitteratur ur ett genusperspektiv : En text- och bildanalys av Astrid Lindgrens böcker Lotta påBråkmakargatan och Alla vi barn i Bullerbyn

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Örebro universitet/Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Sammanfattning: Syftet med den här studien är att utföra en text- och bildanalys av Astrid Lindgrens böckerLotta på Bråkmakargatan (1961) och Alla vi barn i Bullerbyn (1947). I studien undersökshuvudkaraktärerna med inriktning på Lotta och Lisa ur ett genusperspektiv och jämför derasgenuskonstruktion, och hur de framställs i anknytning till de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur. I studien undersöks även illustrationerna av karaktärerna ur ett genusperspektivoch avslutningsvis tillämpas begreppet critical literacy och läroplanens värdegrundsuppdrag ianknytning till undervisningen med syftet att uppmärksamma genus i barnlitteraturen.I studien tillämpas en kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys, samt en komparativmetod då jag jämför huvudkaraktärerna. För att kunna undersöka huvudkaraktärerna Lottaoch Lisa ur ett genusperspektiv och jämföra deras genuskonstruktion, och hur de framställs isamband med de normer som förekommer i barnlitteratur uppmärksammas, bland annat,litteraturvetaren Maria Nikolajevas sammanställning av de genusnormer som förekommer ibarnlitteratur.Slutsatsen av studien är att Lotta framställs som både normbärande och normbrytande utifrånsin könstillhörighet, och Lisa framställs som normbärande och förmedlar ett traditionelltkönsmönster i anknytning till Nikolajevas sammanställning av genusnormer. Slutsatsen är attAstrid Lindgrens böcker med fördel kan användas i undervisningen för att belysa genus dåböckerna framhåller olika sidor av genuskonstruktioner och detta anser jag är bra för barn attmöta.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)