Två arbetsminnestest – samma utfall? Serieposition och andra faktorer som påverkar hågkomst

Detta är en Magister-uppsats från Lunds universitet/Logopedi, foniatri och audiologi

Sammanfattning: I den logopediska testarsenalen ingår ett test av komplext arbetsminne, det så kallade CLPT, Competing Language Processing Task. Vid testning med CLPT ska barnet bedöma om en mening är semantiskt acceptabel eller ej. Därefter ska det sista ordet i meningen, alternativt i flera meningar, återges. Ibland väljer logopeder istället att be barnet återge det första ordet. Forskare har under 1900-talet uppmärksammat så kallade seriepositionseffekter. Man har funnit att det ord försökspersoner sist har hört i en lista är lättast att komma ihåg. Fenomenet kallas för recencyeffekt. Motsatsen, att det första ordet är lättare att minnas, kallas primacyeffekt. För att kunna diskutera dessa fenomen samt andra faktorer som kan påverka hågkomsten, görs en kartläggning av de initiala och finala orden i CLPT vad gäller ordfrekvens, ordlängd och ordklass. Deltagare är 103 barn, i åldrarna 8;0-8;11 år och 10;0-10;11 år. Testningen utförs med CLPT uppdelat i två versioner, vilka författarna valt att kalla för CLPTi (initial återgivning) och CLPTf (final återgivning). Samtliga barn testas med både CLPTi och CLPTf. Studien har två syften. Det första är att utreda ifall det spelar någon roll om barnet ombeds att återge det första eller det sista ordet i CLPT. Det andra syftet är att relatera CLPT till ett annat arbetsminnestest BDR; Backward Digit Recall, vilket används av psykologer. I BDR ska barnet repetera upplästa sifferserier i omvänd ordning. Ingen signifikant skillnad återfinns mellan barnens resultat på CLPTi och CLPTf i någon av åldersgrupperna. Jämförelsen av egenskaperna hos de initiala och finala orden i CLPT visar på skillnader beträffande ordklass, där de initiala orden i CLPT alltid är konkreta substantiv. Detta kan göra CLPTi lättare och vara en förklaring till att resultatet på de båda testversionerna inte skiljer sig åt. Signifikanta medelstarka samband finns mellan CLPTi, CLPTf och BDR. Slutsatsen är att arbetsminnestesten verkar mäta någon/några gemensam/ma faktor/er, men att de inte mäter exakt samma sak. CLPT och BDR skiljer sig åt på många sätt, vilket gör att det ena inte kan ersätta det andra som test av komplext arbetsminne.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)