Välmående och olika träningsformer : Skillnader i välmående mellan de som tränar kondition, styrka och båda dessa träninsformer

Sammanfattning: Befolkningens fysiska aktivitet har minskat och psykiskt nedsatt välbefinnande har blivit ett folkhälsoproblem. Därför är denna uppsats intresserad och undersöka skillnader i välmående för grupper med olika träningsvanor. Detta för att om det finns någon träningsform som är högre associerad med högt välmående så kunde den rekommenderas för dem som vill öka och befästa välmående. Grupperna som valdes var de som tränar styrka, kondition eller båda två. Undersökningen var också intresserad av att se om det var någon skillnad på dem som utövade idrott i förening eller inte samt de som tränade styrketräning eller kondition med andra eller inte. För att undersöka detta så fick personer fylla i en enkät om deras träningsvanor samt ett formulär som mäter välmående. Resultaten bearbetades i spss och visade att det flesta hade relativt högt välmående och inga stora skillnader mellan olika träningsformer kunde studeras. De som var högaktiva i konditonsträning, som tränade i förening och som alltid tränade med tillsammans med andra hade ett mycket högt medelvärde på välmående. Slutsats: för att höja välmående med träning bör den form som man är motiverad att träna rekommenderas men om man inte har så mycket tid att disponera till träning och målet endast är välmående så kan konditionsträning rekommenderas då den träningen var associerat med högst välmående med mindre träningstid för dem som var högaktiva i någon träningsform. Att idrotta i förening eller träna med vän eller i grupp kan också rekommenderas.