Låneförbudet i 21 kap ABL och dess konsekvenser

Sammanfattning: Denna uppsatsen handlar om att undersöka vad förbudet av penninglån till aktieägare betyder samt hur låneförbudets straffrättsliga konsekvenser påverkar vårt förtagande. Uppsatsen har följande frågeställning: 1. Vad betyder förbudet av penninglån till aktieägare enligt 21 kap 1§ ABL? 2. Hur påverkar låneförbudets straffrättsliga konsekvenser vårt företagande ? Låneförbudet blir tillämpligt i ett avtalet vid dess ingående och styrelsesuppleant kan likställas som styrelseledamot. Penninglån begreppet utreds i uppsatsen då det i lagstiftningen står väldigt lite om vad som rums i begreppet penninglån. Olika transaktioner såsom varukrediter, förskottsbetalningar, maskerade lån samt nyemissioner och kapitaltillskott analyseras och utreds om dessa kan falla inom begreppet penninglån. Uppsatsen kommer fram till att dessa kan komma att utgör en del av begreppet penninglån beroende på vissa faktorer, dessa tydliggörs i uppsatsen. I den andra frågan kommer uppsatsen fram till att tre olika konsekvenser kan tillkomma den som bryter mot låneförbudet. Den första är dem civilrättsliga konsekvenserna kommer i form av att olaglig överföring av kapital från ett bolag som medför ett omedelbart återbäringsskyldighet för mottagaren av denna överföring. Den skatterättsliga konsekvensen som kan tillkomma kommer i en form av en skattesanktion, vilket är kännbar för personen som är föremål för denna skattesanktion. Den tredje och sista konsekvensen som är dem straffrättsliga konsekvenserna vilket är böter och fängelse upp till ett år. Alla tre sanktionerna kan vara tillämpliga på en rättshandling vilket gör att om det exempelvis finns skäl att inte utge straffrättsliga konsekvenser på rättshandlingen så kan fortfarande civilrättsliga ta vid. Företagare blir påverkade av att deras flexibilitet i generationsskiften exempelvis blir mindre, samtidigt som ett rejält hot om fängelse ger staten en ett redskap att komma åt skattefusket.