Flexibla parkeringstal : Ett effektivt verktyg för att främja hållbart resande?
Sammanfattning: Parkeringstal med miniminivåer har funnits i Sverige sedan 1960-talet då bilen blev ett alltmer dominerande inslag i svenska städer och samhällen. Med hjälp av parkeringstalen kan kommuner ställa krav på att byggherrar ska tillhandahålla tillräckligt många parkeringsplatser i samband med nybyggnation. På senare år har dock traditionella miniminormer för bilparkering kritiserats för att försvåra och fördyra bostadsbyggande, samt för att ta alltför mycket mark i anspråk. Mot bakgrund av detta har kommuner börjat tillämpa flexibla parkeringstal, vilket innebär att en sänkning av parkeringstalet är möjlig om byggherren erbjuder så kallade mobilitetstjänster som utgör ett bra alternativ till privatbil. Flexibla parkeringstal lyfts ofta fram som ett sätt att främja hållbart resande men kunskapen kring de faktiska effekterna är begränsad. Syftet med detta arbete var därför att utifrån ett specifikt projekt analysera hur flexibla parkeringstal i flerbostadshus kan bidra till att främja hållbart resande. Projektet som analyserades var ett flerbostadshus i Göteborg med 63 lägenheter på adresserna Majstångsgatan, Ostindiegatan och Kennedygatan (kallat Majstångsgatan). Projektet utvärderades genom en enkät och fem semi-strukturerade telefonintervjuer. Tidsgeografisk teori samt teorin om planerat beteende gav vägledning vid utformningen av frågorna samt tolkningen av resultaten. Resultaten visar att antalet cyklar som ägs av respondenterna har ökat samtidigt som bilinnehavet har minskat, men det är svårt att säga vad detta beror på och det går inte att urskilja några tydliga förändringar i resvanor bland respondenterna. Byte av arbetsplats tycks vara en situation då många respondenter omprövar sina resvanor, men flytten till Majstångsgatan verkar inte ha utgjort en sådan situation för respondenterna. Detta kan bero på att de flyttat en kort sträcka och inte upplevt flytten till Majstångsgatan som en särskilt stor förändring. En viktig slutsats är att respondenterna främst använder bil vid fritids- och semesterresor och att det är vid dessa resor som intervjupersonerna inte upplever att det finns några attraktiva alternativ till privatbil. För att minska bilinnehavet bland hyresgästerna bör mobilitetstjänster som utgör ett attraktivt alternativ till privatbil även vid fritids- och semesterresor utvecklas.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)