Blastdödning i potatis : påverkan på knölens visuella kvalitet genom olika avdödningsmetoder

Sammanfattning: I matpotatisodling är knölens slutliga kvalitet alltid högt prioriterad, både den invändiga och utvändiga kvaliteten har stort fokus. Eftersom det har stort inflytande på konsumentens vilja att köpa produkten. Efter att den kemiska substansen Dikvat blivit förbjuden inom EU, har sprutmedlet Reglone upphört att vara ett av de kemiska verktygen för blastdödning i svensk konventionell potatisodling och fått ersättas med andra alternativ. Förbudet har gett upphov till en upplevd försämring inom skalkvalitet och att andelen skalmissfärgning har ökat. Syftet med arbetet är att undersöka hur blastdödningsmetoden påverkar den yttre kvaliteten hos potatis. Blastdödning är ett viktigt hjälpmedel för att plantan ska dö, vilket gör att knölen slutar växa och skalet kan mogna. Det finns olika sätt att blastdöda potatis, både mekaniskt, termiskt och kemiskt. Inom de mekaniska metoderna ingår exempelvis blastkrossning, vältning och ryckning. Flamning och el - teknik är termiska alternativ, både mekaniskt och termiskt går även att använda i ekologisk odling. Det minst arbetskrävande är den kemiska metoden, där 60 g/l Karfentrazonetyl (Spotlight Plus) och 26,5 g/l Pyraflufenetyl (Gozai) är de två godkända medlen som fanns att tillgå hösten 2021. För att kontrollera om blastdödningen gör någon skillnad på knölens yttre kvalitet sattes ett försök upp, där två olika behandlingar jämfördes. En behandling enbart innehållande kemiska insatser, där 0,8 l/ha Gozai (21,2 g Pyraflufenetyl) applicerades två gånger med 7 dagars mellanrum, vilket ger en totaldos på 42,4 g/ha. Den andra behandlingen bestod av blastkrossning kombinerat med vältning, vilket följdes upp 7 dagar senare med 1 l/ha Spotlight Plus (60 g Karfentrazonetyl). Behandlingarna upprepades på tre platser i en befintlig odling, därför är försöket inte helt randomiserat och innehåller stora försöksrutor. När upptagningen av knölarna gjordes i hela provrutan, togs samtidigt mindre stickprov ut för visuell granskning, av en potatisrådgivare efter lagringstid. Alla prover sattes in i lager samtidigt, stickproven granskades och sorterades efter sjukdom/fel vid årsskiftet. Detta gjordes även med hela skörden av en optisk sorterare vid paketering. I resultatet från stickproverna blev medeltalet för antalet bortsorterade knölar 42 % i båda behandlingarna. Det finns en statistisk signifikant skillnad i bortsortering mellan behandlingarna på en stickprovspunkt, där andelen bortsorterade knölar är högre i Gozai ledet. Annars finns enbart tendenser till skillnad mellan behandlingarna inom olika typer av skador/sjukdomar. Exempelvis tenderar andelen lackskorv att vara högre i blastkrossat led och mekanisk skada tenderar att vara högre i Gozai ledet. Stickproven skiljer sig dock beroende på vart i provrutan de är tagna, vilket gör att det finns statistisk skillnad inom försökrutan, framför allt i mätningen av specfikvikt och skalmissfärgning. När hela skörden från behandlingarna gått igenom den optiska sorteraren finns ingen skillnad mellan behandlingarna. Försöket har få upprepningar och varje block har en stor yta, vilket skapar en variation inom provrutan och det ger ett opålitligt resultat. Försöket borde göras igen med fler upprepningar, på en provtagen jord för att få ett bättre underlag till lika förutsättningar. Det skulle ge ett resultat som är mer tillförlitligt.  I denna studie finns ingen statistisk skillnad mellan de två olika behandlingarna, utifrån frånsortering av kvalitetsskäl.  I resultatet finn vissa tendenser och en statistisk signifikant skillnad på att behandlingarna påverkar några av de skador och sjukdomar som återfinns på knölarna. Men med den låga andelen prov och den stora fältvariationen går det inte dra någon slutsats av detta, utan fler studier i ämnet behövs.