Hur gör vi egentligen? : Vilka interventionstyperupplever psykoterapeuter att de använderför att skapa behandlingsallians medpatienter som har svårigheter med mentalisering? –En explorativ studie.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Ersta Sköndal högskola/S:t Lukas utbildningsinstitut

Sammanfattning: Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering. Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera? Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys. Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring. Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)