Livstids fängelse - Relevant i vår tid?

Sammanfattning: Denna kandidatuppsats utreder frågan om straffet livstids fängelse i Sverige bör kvarstå i sin nuvarande utformning. I uppsatsen görs en beskrivning av den historiska bakgrunden till straffet. Uppsatsens syfte är att klargöra om livstidsstraffet är en försvarlig påföljd i vårt moderna rätts-samhälle. Uppsatsen baseras på ett rättsutvecklingsperspektiv för att förklara hur livstidsstraffet fått sin nuvarande betydelse. Den följer straffrättens utveckling i Sverige från medeltid till 1800-talet, då fängelsestraff och livstidsstraff kom att ersätta tidigare kroppsaga, straffarbete och i viss mån även dödsstraff. Dödsstraffet avskaffades 1921 och ersattes av livstidsstraffet som därmed blev lagens strängaste straff. Till en början accepterades straffet av de flesta och det sågs som ett naturligt och humant alternativ till dödsstraffet. Efterhand tilltog kritiken mot att straffet var obestämt i tid eftersom det faktum ansågs äventyra rättssäkerheten. Livstidsstraffet överlevde samtidigt som övriga tidsobestämda påföljder avskaffades under slutet av 70- och början av 80-talet. Att den rättssäkerhet som ett tidsbestämt straff inneburit inte prioriterades, tillskrevs de konservativa idéer om långvariga fängelsestraff som vunnit gehör på bekostnad av den s.k. behandlingsteorins teser. Under slutet av 90-talet och början av 2000-talet var livstidsstraffet i princip det enda för-kommande påföljdsvalet vid mord. Som en anpassning till rådande förhållanden och till den negativa kritik som framfördes mot livstidsstraffet, gavs 2006 en möjlighet för livstidsdömda att via den s.k. Omvandlingslagen få sitt straff tidsbestämt i domstol. Detta beslut innebar en stor för-ändring, då det fram till dess endast varit möjligt att ansöka om tidsbestämning av livstidsstraff hos regeringen via nådeansökan. År 2007 uttalade Högsta domstolen att livstidsstraffet skulle förbehållas de allvarligaste fallen av mord. Lagstiftaren uppmärksammade problematiken, en utökad straffskala instiftades och det tidsbestämda fängelsestraffet kan nu utdömas på mellan tio och arton års tid. På så vis gavs dom-stolarna en bättre möjlighet att ta hänsyn till förmildrande och försvårande omständigheter i det enskilda fallet. Uppsatsens slutsats blir att livstidsstraffets varande bör ifrågasättas, då det dels p.g.a. otidsenlighet har spelat ut sin roll, dels redan i domstolar tillämpas som tidsbestämt eftersom generellt sett en andra bedömning kommer att göras. I dess ställe skulle ett tidsbestämt fängelsestraff införas.