Slopat integritetsskydd för en effektivare brottsbekämpning? Om intressekonflikter som aktualiseras vid användandet av överskottsinformation i brottsutredande syfte

Sammanfattning: När brottsutredande myndigheter använder hemliga tvångsmedel kan det framkomma uppgifter som saknar samband med det brott som föranlett tvångsåtgärden men som kan vara av relevans för andra brottsutredningar. Sådan så kallad överskottsinformation är särskilt känslig ur integritets- och rättssäkerhetssynpunkt eftersom uppgifterna har inhämtats utan vare sig rättens eller den berördes tillstånd. Uppsatsen syftar till att undersöka de intressekonflikter som aktualiseras vid användning av överskottsinformation i brottsutredande syfte. Undersökningen omfattar dels vilka intresseavvägningar som föranlett rättegångsbalkens reglering av frågan, dels om denna reglering uppfyller grundläggande rättssäkerhetskrav och enskildas skydd mot integritetskränkningar. Uppsatsen utgår från en rättsdogmatisk metod och redogör för såväl svensk som europeisk rätt. Vilka intresseavvägningar som har ansetts adekvata är något som både varierat över tid och beroende på vem som framfört åsikten. I nuvarande reglering tycks polisens kännedom om brottet, brottets svårighetsgrad och risken för att överskottsinformation ska uppkomma avgöra när effektivitets- respektive integritetsintresset har prioriterats. Europadomstolens praxis tyder på att det inte finns något principiellt förbud mot användandet av överskottsinformation i brottsutredande syfte, förutsatt att åtgärden har ett erforderligt lagstöd. I min mening består nuvarande reglering består av rimliga intresseavvägningar mellan de motstående intressena effektivitet, integritet och rättssäkerhet. Det kan dock konstateras att bestämmelsen inte är tillräckligt precis och heltäckande för att utgöra en tillåten integritetsinskränkning enligt Europakonventionen eller för att vara förenlig med rättssäkerhetskravet så som det har formulerats i den juridiska litteraturen.