Stress hos häst, träningsmetoder och feromoner

Sammanfattning: Då hästar är flyktdjur och bytesdjur och vanligen hålls i miljöer som är långt ifrån deras naturliga, uppstår ofta situationer som kan upplevas som stressande för hästen. Syftet med detta arbete var att undersöka om hästars ras och grundpersonlighet har inverkan på hur stressbenägna de blir, samt även se om hästar kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Arbetet syftade dessutom till att undersöka om det finns någon träningsmetod som visat sig ha bättre eller sämre effekt gällande hästar och rädslor, samt vilken effekt feromoner har hos hästar i de sammanhang där hästar utsätts för situationer som är stressande för dem. Stress kan påverka både individens fysiologi och beteende. Studier har visat att hästar som hade olika typer av skador eller sjukdomar hade förändrade nivåer av kortisol, ACTH, serotonin och adrenalin, jämfört med en frisk kontrollgrupp. Vid jämförelse av olika träningsmetoder sågs ingen skillnad i resultat mellan hästar tränade med positiv förstärkning jämfört med hästar tränade av en kombination av positiv- och negativ förstärkning. Ingen skillnad i resultat kunde heller ses mellan hästar där enbart en primär förstärkare användes, i jämförelse med där både primär- och sekundär förstärkare användes. Det har i vissa studier hos häst påvisats rasskillnader gällande stress- och rädslebeteenden, medan andra studier ej kunnat se detta. Feromoner för häst har visats kunna ge god effekt vid vissa situationer. Vid dessa potentiellt stressande situationer, som avvänjning av föl, klippning, skoning och transport, har de hästar som blivit lugnare av feromonerna även varit lugnare vid en liknande situation vid ett senare tillfälle, även efter avslutad användning av feromoner. Huruvida PTSD finns hos häst är oklart men inga fakta som framkommit har motsatt sig att hästar kan drabbas av detta, det finns inte heller något som tyder på att hästar skulle skilja sig från andra arter gällande stresshantering. Det är av stor vikt att människor som hanterar hästar lär sig mer om hästars grundläggande behov och beteende för att i möjligaste mån kunna hantera hästar under stress på ett bra sätt i olika situationer. Det skulle också kunna vara av stor nytta för många som hanterar och tränar hästar att lära sig mer om inlärningsteori och metoder. Det är utom allt tvivel att mer forskning inom området vore önskvärt, både för hästarnas skull, men även för människorna som hanterar dem.